Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Härstamningen.
Den naturenliga växtr som skönj es i Topelius’
utveckling, förebådas, kan man säga, redan i härstamningen.
Denna kunna vi i ganska många grenar af fäderne
och möderne följa så långt uppåt, som genealogierna
öfver hufvud -pläga gå, d. v. s. till dess man stannar vid
personer utan släktnamn eller vid någon som inflyttat
från främmande land. Men äfven på de håll, där
uppgifterna tryta, kunna vi med mycket hög grad af
sannolikhet sluta oss till de tidigare släktledens sociala
ställning.
Det allmänna intrycket af skaldens anträd blir då
det af ett synnerligen jämnt, sakta stigande från en
lefnadsställning till en annan något högre. Starkare
sociala språng förekomma ingenstädes.
Ett yttre tecken härpå äro de talrikt förekommande,
för Finlands medelklass så typiska släktnamnen på -us:
Toppelius, Iyithovius, Limingius, Paldanius,
Arctophila-cius, Calajockius, Calamnius, Florinus, Westzynthius,
Neostadius.
Uppkomsten af dessa namn betecknar i regeln ett
och samma kulturförlopp. En vaken yngling af låg
börd kommer i skola och läser sig till präst. Hans
förfäder ha nöjt sig med för- och fadersnamn, eller kallats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
