Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Maj:ts nådiga förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund - 14 §
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Vattenrättsförordningen, 14 §.
Om den handräckning, som af öfverexekutor må lemnas då någon olagligen
bortleder vatten eller förändrar vattendrag, se denna förordning 21 §.
Om ansvar för uppsåtlig skadegörelse å annans egendom, se strafflagen 19
kap. 20 §*), samt när någon genom gräfning eller annorledes drager till sig
annans fiske, se ibm 24 kap. 14 § (inf. här ofvan under 8 §).
Motsvarande g (16) i beredningens förslag lyder sålunda:
»Ej må någon genom upptagande af ny rännil från sjö
och annat vattendrag eller annorledes vattnet till djup eller läge
så förändra, att derigenom led eller ådra, hvarom ofvan skils.
försämras eller ock men annan tillskyndas; och vare förty strandegare,
som vill bortleda vattnet för att annorstädes nyttjas, pligtig ej
mindre så inrätta ledningen att å det ställe, hvarest den upptages,
olägenhet, som nyss är sagd, ej vållas, än ock leda vattnet åter,
der sådant erfordras till förekommande af dylik olägenhet
nedanför i vattendraget.»
Ur motiven: »Sedan förslaget i det föregående afhandlat reglerna
för den ena Imfvudgruppen af åtgärder, som, vidtagna i ändamål af
vattnets tillgodogörande, kunna förändra vattenloppet — nemligen
vattenbyggnader af olika slag — öfvergår förslaget till den andra gruppen af
åtgärder med samma syfte och verkan, men olika de förra i afseende
å arbetets beskaffenhet — nemligen vattnets bortledande från
vattendragen för att nyttjas på andra ställen vare sig för vattenverk eller
annat. Till sistnämnda grupp, der de i 19 § särskildt omnämnda
bevattningsanstalterna intaga främsta rummet, hänföras ock allehanda andra
åtgärder såsom gräfningar, sprängningar m. m. dylikt, som någon kan
företaga med vattenbädden.
I afseende å i fråga varande åtgärder gäller sedan uråldrig tid den
allmänna regel, som finnes uttalad i 20 kap. 7 g byggningabalken af
1734 års lag, enligt hvilken en dylik åtgärd ej är tillåten, så vidt den
leder till förfång för" annan, eller samma regel, sorn gäller örn
byggnader i vattnet. Denna regel innebär i negativ form den positiva
grundsats, som bestämmer strandeganderätten, eller att, så snart vid ett
vattendrag finnes mer än en strandegare, vattendraget i dess helhet utgör en
art af samfällighet, der, liksom i hvarje annan sådan, den ene
delegaren måste vid utöfningen af sin rätt iakttaga den begränsning, som
betingas af de andres likartade rättigheter. En rubbning af de naturliga
förhållandena får ega rum endast om och i den mån den kan
genomföras utan förfång för dem, hvilka ega att fordra bibehållandet af status quo.
Till sitt innehåll är 16 § öfverensstämmande med 20 kap. 7 g
byggningabalken. Men ehuru detta lagrum otvifvelaktigt bör så förstås.
att de der afsedda åtgärder äro förbjudna endast i den händelse de skada
andre rättegande samt följaktligen, der sådan skada ej sker, äro tillåtna,
*) Denna § lyder sålunda: Förstörer eller skadar man uppsåtligen, i andra fall
än nu sagda äro, annans egendom, fast eller lös, ehvad den till enskildt eller allmänt
bruk eller gagn eller till prydnad ämnad är; straffes med böter eller fängelse i högst
sex månader. Har af gerningen kommit synnerlig fara för någons lif eller helsa, eller
grof skada å egendom, eller är gerningen eljest med synnerligen försvårande
omständigheter förenad; då må till straffarbete i högst två år dömas.
Brott som i denna § sagdt är, må ej åtalas af annan än målsegande, der ej
skada skett å allmän egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
