Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
observerade vi fortfarande de upp och ned simmande isblockens rörelser,
i förhoppning att kunna fortsätta vår färd. Men detta var tyvärr icke
möjligt, vi hade framför oss ett fast istäcke, som efter utseendet stödde
sig på sandbankar och öar, och motstod såväl kanalens korta krusade
vågor, som äfven höstvindarnes makt. Vi väntade dag efter dag att
vägen skulle blifva fri, så att vi kunde utbreda våra segel, men ehuru
haf-vet omspolade isklippornas fot, bredvid hvilka vi lågo, och öppet vatten
syntes på 2 mils afstånd framför oss, blefvo vi dock innestängda och
måste öfverviutra vid inloppet till Bellotsuud.
»Under hösten bragte vi, så länge dagsljuset tillät, lifsmedel till land,
för att föra dem till en plats i riktning åt magnetiska polen, der ett
magasin skulle anläggas för att underlätta de tilltänkta slädfärderna;
men vi kunde icke verkställa denna plan, emedau isen i denna trakt
ännu icke var tillräckligt tjock. Löjtnant Hobson återvände i November
månad med sitt folk till fartyget, sedan han lidit mycket af det svåra
vädret och varit utsatt för de största faror. Isen, på hvilken de
till-bra gte nätterna och som de hållit för fast, lossnade en gång från
stranden och förde dem ut i kanalen.
»Den lilla, alldeles undangömda hamnen, i hvilken vi öfvervintrade,
kallade jag Port Kennedy efter den värdige officer, som år 1851
undersökte dessa trakter i sällskap med franska löjtnanten Bellot.
Bellot-sundet skiljer ön North-Somerset från halfön Boothia Felix.
»Ehuru vegetationen i detta trånga sund i förhållande till dess läge
kan kallas temligen rik, och våra båda Eskimåer nästan dagligen voro
på jagt, blef likväl vår fångst af ätbara djur under 11Å månaders tid
endast ringa. Vi erhöllo inalles 2 björnar, 8 renar, 18 skälhundar och
några vattenfåglar. Sannolikt jaga de rasande stormarne de lefvande
varelserna från denna trakt.
»Den vinter, som vi här tillbragte, var den strängaste af alla, som
jag upplefvat i dessa trakter. Vi gjorde under densamma våra
förberedelser till vidare undersökningar. Jag hade förbehållit åt migsjelf
attuuder-söka ön Motty och befara den del af Prince-Regent-öns kuster, som vid
föregående expeditioner icke blifvit besökta. Löjtnant Hobson skulle anställa
undersökning på Boothia Felix och gå till den magnetiska polen. Kapten
Allan Young, en förträfflig sjöman, erhöll i uppdrag att undersöka
Prince-Wallislands kuster, och North-Somerset måste äfven befaras från
Bellot-sund ända till de yttersta, af James Ross 1849 uppnådda punkter.
»Våra första efterforskningar började den 17 Februari 1859.
Kapten Young upprättade sin depot för lifsmedel på Prince-Wallisland,
under det jag vände mig åt söder till den magnetiska polen, i förhoppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
