- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
366

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ryska rikets nomader, de må nu tillhöra hvilken folkstam som helst,
hafva sina bestämda landområden, som de icke lemna, och ingen bys,
ingen Auls innevånare söka.under sina vandringar göra intrång på
andras områden.

Dels äro dessa landsträckor af den ryska kronan förlänade ät
starn-marne, dels tillhöra de dem af ålder och till följd af den första
besittningsrätten, och dessa rättigheter aktas och hållas i helgd; ingen
försöker att göra den andre hans egendom stridig och detta har till följd,
att de i en regelbunden ordning tåga omkring, att de vandra
regelmässigt norrut och söderut. Så’ snart våren kommer och snön är
försvunnen .samt den första grönskan betäcker marken, taga Nomaderna isär
sina tält, packa dem på kameler eller oxar eller på kärror, dragna af
oxar eller hästar, och begynna sina vandringar i samma riktning, som
de sedan århundraden vid samma tid plägat tåga.

Så snart de tillryggalagt några werst, en fjerdedels eller en half mil,
så gör hela Aulen eller Choton (ett Kalmuckiskt ord, som betyder by i
den mening vi uppfatta detta ord, endast med den skilnad, att samtlige
byinnevånarne äro anförvandter och tillhöra sarntligen en familj) halt; de
äldsta eller anförarne undersöka ortens vextlighet, rikedom på beten
och tillgång på vatten. Befinnes allt detta uppfylla deras önskan, så
föra männen genast boskapen ut på bete; åt hvarje slag af boskap
anvisas då ett bestämdt område, och ynglingarne samt gossarne hålla
desamma i nödig tukt samt afsöndrade från hvarandra. Qvinnorna börja
att uppslå tälten, att ordna husgerådet, tillreda maten, och då
männer-na gräfva för att kunna anskaffa vatten åt boskapen, göra qvinnorna
sig i ordning att mjölka korna och fåren.

Om efter längre eller kortare tid betet i den närmaste trakten
ända till en half mil i omkrets är slut, så bryter åter hela Aulen upp
och drager vidare på den vanliga stråkvägen, omkring en eller en half
mil långt bort till ett ställe som är försedt med frisk grönska och med
en antingen redan befintlig brunn eller der en sådan kan uppgräfvas.

Detta ombyte sker visserligen icke regelmässigt hvar åttonde dag,
men vanligen brukar man efter en så lång hvila åter bryta upp, och
sålunda fortfar man ända till Augusti eller början af September. Under
denna tid äro husmödrarne sysselsatta med att uppskära högvext gräs
samt torka och hojisamla det till vinterförråd. Utaf ullen efter
deras får förfärdiga de filttäcken eller ock spinna de den för att deraf
väfva klädesplagg. De tilltagande förråden föras med vecka efter
vecka och derigenom förökas Aulens tross ganska betydligt, så attslulligen
alla lastdjuren bära på en tung packning. 1 September återvänder
Aulen lika långsamt till sitt vinterläger, men beskrifver vanligen en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free