Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE KAPITLET
Namnet »iskällare», som Kara-hafvet erhöll utaf en
berömd rysk forskare, föranleddes derför ej af isbergens1
mängd, utan deraf att istäcket, som om vintern till följd af
köldens stränghet och y t vattnets ringa salthalt blir ofantligt
mäktigt, icke kan, ehuru tidigt brutet, af hafsströmmarne
föras bort och spridas öfver ett äfven om vintern öppet
haf.2 Det mesta af den is, som om vintern bildas i
Kara-hafvet, och kanske åtskilligt af den, som dit neddrifver
från polarbassinen, hopas tvärt om af hafsströmmarne mot
Novaja Semljas ostkust, der clen under försommaren spärrar
de tre sund, som förena Kara-hafvet med Atlanten. Det
iir dessa isförhållanden, som betingat misslyckandet af alla
äldre nordostfärder och gifvit åt Kara-hafvet dess dåliga
rykte och dess namn af iskällare. Numera veta vi, att det
ej är så farligt dermed, som man förut trott, att
Kara-hafvets is till större delen bortsmälter, och att man derför
1 I de flesta belletristiska berättelser om polarfärder spela kolossala isberg
en mycket framstående rol pil författarnes teckningar så väl med ritstift som med
penna. Verkliga förhållandet är emellertid, att isberg i vida större mängd före-
komma uti de haf, som årligen äro tillgängliga, än i dem der framfärden för
polar-fararens fartyg blifvit hämmad af ogenomträngliga ismassor. Om man för isbergens
utbredning finge låna en term ur växtgeografien, så skulle man säga, att de
äro-mer boreala än polära isformer. Alla fiskare vid Newfoundland och de flesta
kaptener på ångbåtarne mellan New York och Liverpool hafva någon gång sett
verkliga isberg, men för de flesta nordostfarare är denna bildning okänd, oaktadt
namnet isberg ofta i deras berättelser gifves åt glacier-isblock af något
betydligare-dimensioner. Detta sker dock på sauuna grund och med samma berättigande, som
invånarne vid Petschora ansågo Bolschoj-Kamen för ett mycket högt berg. Men.
om ock några verkliga isberg aldrig bildas vid de på Spetsbergen och äfven pä
norra Novaja Semlja så vanliga isbräerna, så händer det dock ofta, att betydliga
isklippor från dem nedfalla, hvilka åstadkomma en svallning, som kan blifva
ytterligt farlig för fartyg i granskapet. En svallvåg, förorskad af ett från en
glacier nedfallet isstycke, bröt sälunda den fi| juni 1619 masterna på ett i
Bel-sound på Spetsbergen förankradt fartyg, spolade en kanon öfver bord, dödade tre
man och sårade många fler (Pirchas, III s. 734). Flere likartade äfventyr, om
ock i mindre skala, kunde jag ur egen och fångstmännens erfarenhet anföra. Man
undviker derför omsorgsfullt att ankra allt för nära tvärbranta glacierstupor.
5 Det torde vara tvifvel underkastadt, huruvida liela Kara-hafvet
fullständigt tillfryser om vintern.
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
