Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditioner till myningen af Jenisej 1876 - 3. En dag vid nedre Jenisej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sent omsider kommo vi under fund med rätta orsaken
till de besynnerliga fartygssignalerna och båtens utsättande.
Båtkarlarne manövrerade med en stor tingest, som deras båt
förde på släp och som ömsevis höjde sig på och sänkte sig
mellan vågryggarna. När båten med sin tingest efter mycket
bråk och lång tidsutdrägt närmade sig land, befans denna
vara en stor tunna.
Nu sväfvade vi ej längre i någon villrådighet. Båten
närmade sig stranden så långt möjligt var, tåget, som förenat
denna med tunnan, kapades, båten vinschades tillbaka till
fartyget, och tunnan slungades af bränningarna mot stranden.
Vi jublade af glädje, och ett behagligt leende spelade öfver
våra anleten. Tunnan bars i procession till stockelden. Hon
öppnades och befans innehålla lifsförnödenheter af
hvarje-handa slag jämte en skrifvelse, som tillönskade oss god aptit.
De sända till största delen konserverade födoämnenas
tillredning var några minuters verk. Anrättningarna smakade oss
lukulliskt, och aptiten var okonstlad.
Den orkanlika stormen hade nu lagt sig betydligt, så att
vi mot aftonen kunde sätta ut vår båt och gå om bord. Två
timmar efter det vi’återkommit till fartyget var allt lugnt och
stilla, och våra farhågor för fartygets väl visade sig
fullkomligt ogrundade. Vi glömde snart vårt lilla äfventyr och talade
ej mer derom; men ännu vid midnattstimmen påminte mig
de döende flammorna från stockelden i dalgången om den
flydda dagens onödiga bekymmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
