Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA .
89
åtgärd, till åtgöra; det enkla gärd och öfriga ssgr, där
det ingår ss. slutled, kunna mindre lätt associeras med göra
(och dess ssgr) — uppbörd tilk uppbära (skatt, afgifter, o. d.),
vittnesbörd till båra vittne1-, möjl. kan också åtbörd gälla som
nom. act. till bära sig åt (i en eller annan användning) och
innebörd ss. nom. act. till innebära, ehuru det väl snarare
uppfattas ss. = »det inneburna». Men det enkla börd kan numera
i det allmänna föreställningssättet icke associeras med bära; och
nederbörd saknar formellt motsvarande verb — stöld till stjäla,
som knappast har annat nom. act. — mäld till mala — köld
till verbet kyla (jfr Tamm Avi. s. 36 f.) — fynd till finna —
påfund till finna på — brand till brinna.
Däremot uppfattas skörd och häfd numera ej ss. nom. act.
till skära och hafva, utan till de afledda skörda och häfda;
bandet mellan dygd och duga har slitits genom substantivets
betydelseändring. Likaså har specialisering i bet. af sbst.
skuld skilt detta från verbet skola. Färd kan visserligen gälla
som nom. act. till fara, men associeras väl hellre med färdas.
2. Sbst. med -dd:
sådd till så — grodd till gro — rodd till ro.
En intressant nybildning i analogi med de tre
föregående är sydd till sy, t. ex. »Hvad kostar sydden af 1 par lakan?»
L. C. Lindblom, Räknebok för seminarier och
elementarläroverk, s. 209, nr 668 (1898).
Eljest är -d (och -dd) likaväl som -t naturligtvis länge sedan
improduktivt för bildande af verbalabstr.
VIII. Abstr. på -t (och -s).
Om etymologien af sbst. på -t se Tamm Avi. s. 86 ff.
Af de hithörande sbst. ha somliga samma vokal’
i rotstafvelsen som de motsv. verben, somliga förete annan
vokal; dessutom förekomma i bägge dessa grupper enstaka
formella skiljaktigheter mellan sbst. och verbet.
1) Subst. med samma vokal som motsv. verb (i inf.):
fart till fara; ss. verkligt nom. act. uppträder fart oftast
och tydligast i ssgr, t. ex. öfverfart, (i) förbifart(en), framfart,
1 Jfr också det i historisk framställning om »ordalier» förekommande
järnbörd = »bärandet af (glödgade) järn».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
