Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som 1779 passerade kometen så nära Jupiter att åtminstone
en af månarna genomgick sjelfva kometmaterien, en
omständighet, som, då någon slags rubbning deraf icke
förmärktes, är beaktansvärd från sammanstötningsteoriens
synpunkt.
Det nämdes här ofvan, att om än den vidskepliga tron
på kometernas mystiska natur och betydelse numera
försvunnit, få vi ingalunda derföre anse dem helt och hållet
betydelselösa i våra ödens skickelser. Fastmer äro de,
genom sin massa och sjelfsvåldiga rörelse, egnade att ingifva
den tänkande menniskan en rätt allvarsam farhåga;
åtminstone har det så varit. Fig. 13 låter oss inse detta.
Kometerna passera ju alla förbi solen såsom sina banors ena
brännpunkt; men det gör äfven jorden, och derföre kunna vi ej
frigöra oss från den tanken, att i det farliga granskapet af
P en kollision möjligen kan inträffa, hvarvid menniskorna
möjligen skulle drabbas af det sorgligaste öde. I sjelfva
verket har ock en sådan tanke någon sannolikhet för sig
och har derföre omfattats af flere astronomer.
Maupertuis, som hyste en sådan ringaktning för kometerna, att han
ej ens tilltrodde dem förmågan att åstadkomma snufva, hade
icke desto mindre den största respekt för deras
»materialistiska tendens», och det är just deri den moderna
kometförskräckelsen består, som dess värre icke räknar sina
representanter bland massorna utan bland astronomerna sjelfva.
Vore nu kometen någonting sällsynt i verlden, då kunde
vi väl lugna oss, men så är ingalunda förhållandet; fastmer
är deras antal så stort att Keplers utsago: »kometerna
simma i rymden som fiskarne i oceanen», icke synes vara så
mycket öfverdrifven. Sedan 5:te århundradet före vår
tidräkning äro nära 1,000 kometer observerade, och ändå måste
denna siffra utgöra en försvinnande liten del af hela
summan som fins, då nemligen de flesta kometer äro
teleskopiska och således före synrörets uppfinnande aldrig kunnat
ses. Med nutidens optiska hjelpmedel kan man nästan
årligen se skaror af dem genomströfva planetsystemet i alla
riktningar, och det är ingalunda så mycket att undra på
om vi, med denna eviga defilering för våra ögon, på allvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
