Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fixstjernhimmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadda bland stjernorna, skulle vi förgäfves söka finna henne
igen. Vände vi oss i vår förlägenhet till någon astronom, skulle
han efter erhållen nödig upplysning om vår antecedentia, visa
oss en stjerna af 5:e storleken i trakten af rj i Skorpionens
stjert (som förutsättes vara synlig) och dervid ha det nöjet
upplysa att den vore »den allt lifvande solen». Både vi
honom vidare att äfven visa oss allas vår moder jorden, — ja,
då kunde han bestämdt ej hålla sig från att skratta oss midt
i ansigtet. Att der söka ta reda på vår planet, vore lika
förståndigt som att söka ett sandkorn på oceanens botten.
Ja, det händer det rentaf vore bäst att ej göra några
spörsmål alls vis å vis vår väldiga jord, för att ej riskera att
möjligen dömas — från förståndet (till bålet hoppas jag ej
brukas på andra verldar). Nå, men det vore väl ödsligt
och mörkt derute, då solen ej sänder dit några värmande
strålar? Visst icke. Den blågult flämtande Capella skulle
då hafva växt till en väldig skifva, många gånger större än
vår sol, och i dess flödande ljushaf skulle vi erinra oss våra
Juni-dagar på sin höjd som bleklagda månskensnätter.
Ja, så långt är det till dessa hemlighetsfulla verldar,
som från nattens regioner sända oss sina aningsfullt
tilltalande blickar.
Hvilken svindlande tanke! Om polstjernan i dag
försvunne, skulle seglaren ännu i 50 år styra sin kosa efter
henne och visserligen lika ofelbart som förr ledas till den
efterlängtade hamnen, oaktadt han betrodde sitt öde åt ett
irrsken blott; och om Capella likaledes af någon anledning
slocknade, skulle vi och våra barn ännu i 72 år se henne
stråla i sin konstellation, fröjda oss åt hennes glans,
astronomerna beräkna hennes parallax och då först få kännedom
om hennes försvinnande, när den sista stråle hon i döendets
ögonblick sände ut i rymden ändtligen hunne fram till vår jord.
Men ännu mer! Af firmamentets tindrande juveler hafva
kanske många icke funnits till sedan hundratals år, trots de
fortfarande lysa öfver våra hufvuden; åtminstone befinner sig
ett stort antal stjernor på 1000, 15,000, ja ännu flere
ljusårs afstånd. Och dock skola vi snart bli i tillfälle att finna
att dessa distanser, så oerhörda de än förefalla oss, nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
