Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spökdjur och andra apor på borneo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under dagen håller sig spökdjuret nästan orörligt i vila, sittande på
någon undangömd trädgren, med knäna uppdragna nästan till huvudet
samt ögonen halvt slutna och pupillerna sammandragna till nästan
omärkliga springor. Men mot aftonen vaknar det upp och börjar
sin jakt för föda, vilken består uteslutande av insekter.
En gång såg jag ett exemplar söka efter sådana i
kannorna hos Nepenthes, varvid det fiskade upp och med god
smak förtärde de drunknade skalbaggar och flugor, vilka
hade fallit ner i det vatten, som alltid samlas i dessa
växters egendomliga insektfällor.
Det enda ljud, jag någonsin hört från spökdjuret, är ett litet
klagande pipande. Djuren trivas ej i fångenskapen, och det
grämde mig alltid, att det läraktiga och högeligen
intressanta spökdjuret trots alla omsorger
att ge det omväxlande och lämplig föda efter några få veckor alltid skulle
dö, medan den surmulna och vresiga, jämförelsevis ointressanta Nycticebus
[1] kunde uthärda fångenskapen under
månader, ja till och med år. Spökdjuret har en mycket egendomlig lukt,
vilken jag endast kan beteckna som
en behaglig råttliknande doft, om nu en så uppenbar motsägelse i uttrycken
kan finnas. Både Nycticebus och Tarsius föda blott en unge åt gången;
den senare har man sett bära sin unge i munnen, alldeles som kattorna pläga
göra med sina ungar."
 |
| EN UNG MAJAS (ORANGUTANG) FRÅN SADONG FOTOGRAFERAD I ETT ORANGETRÄD Maias vistas i Borneos sumpmarker där han mestadels håller till uppe i träden och lever på frukter. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
