Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 92 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartyg av armerad betong

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VETENSKAPEN OCH LIVET

FARTYG PÅ 1 000 TON AV ARMERAD BETONG Denna lastångare drives av två Dieselmotorer installerade i ett maskinrum i aktern. Den är försedd med två lastrum av respektive 14 och 16 meters längd och har lossningsbommar med motorvinschar som en vanlig lastångare.

förfaringssätt, som uppfanns i Frankrike omkring 1848 av ingenjör Lambot;
han var den förste som byggde en båt av armerad betong, vilken ännu
efter vad det vill synas befinner sig i gott skick. Hur paradoxalt det än
kan förefalla ar det dock ett faktum att armerad betong började användas
till båtbygge innan det vann sin stora utbredning som byggnadsmaterial på
land.

I Sverge lät Skånska Cement A.-B. redan 1898 uppgöra konstruktioner
för pråmar med botten och bordläggning av betong, men dessa kommo
Aldrig till utförande.

I Frankrike byggde firman Hennebique och i Italien firman Gabellini
omkring 1900 båtar och pontoner av armerad betong. De senare voro
mycket tunga och deras egen vikt överskred märkbart den transporterade
vikten. Vid denna tid var det blott fråga om begränsade försök, och man
hade icke tillräcklig praktik i att göra beräkningar för den
armerade betongen för att kunna anlända den till fartygsskrov utan att
Riskera olyckshändelser.

Nu har saken totalt förändrat ut$eende. Armerad betong har fått talrika
Användningar i byggnader av alla slag och framför allt till broar med vida
spann, och detta har gjort att man ined säkerhet kan utföra alla
beräkningar, som behövas för att få stycken som kunna motstå starka krafter
såväl på land som i vattnet.

För närvarande kan armerad betong erhållas till mycket lägre pris
än stålet. Man kan säga att för pråmar vikten av de stålstänger som
ingå i ett skrov av armerad betong utgör cirka tiondelen av vikten av det
profilstål som behövs för en pråm av stålplåt.

Till följd av missöden, som uppstått genom att skrovets väggar varit
för tunna har man upphört att göra lätta båtar av armerad betong. En
tunn sida vidlådes av den dubbla olägenheten att den är bräcklig och
att den icke kan stå emot vare sig stötar eller de starka
brytningskrafter, för vilka den utsättes när den
befinner sig på vågkammarna. Man vet att ett fartygsskrov i detta fall
kan jämföras med ett brospann, som vilar på sina grundpelare på ömse
sidor om en flod.

Försök som gjorts med pontoner nedsänkta i havsvattnet under flera
år ha bevisat att fartygsskrov kunna hålla mycket länge, om de blott blivit
byggda under goda förhållanden. Men man har också funnit att de förstöras
mycket hastigt om cementen, som använts for deras framställning
innehållit magnesium. Havsvattnet innehåller stora mängder klornatrium, och
det inträder ett slags utbyte mellan de båda metallerna, som är så tydligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>