Vetenskapen och livet / Årgång III: 1918 / 135 (1918-1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räknemaskinen och dess användningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av J. BOYER

SÅVÄL affärsmän som ingenjörer och vetenskapsmän måste ofta
utföra långa och tröttsamma beräkningar. Därför ha också människorna
alltifrån civilisationens begynnelse sökt göra detta arbete så lindrigt som
möjligt, och under århundradenas lopp ha snillrika uppfinnare sökt efter
medel att förenkla räkneoperationerna. De ha särskilt ägnat
sig åt att konstruera maskiner, vilkas underbara organ mekaniskt utföra
additioner och subtraktioner, multiplikationer och divisioner, och
vilkas hjul och hävarmar utan ansträngning jonglera med siffror på flera millioner.

Den enklaste apparaten av detta slag är abacus, som uppfanns i den
allra äldsta forntiden hos greker och romare; den utgjordes helt enkelt av
en tavla, uppdelad i flera parallella kolumner, av vilka den första angav
enheter och de följande tiotal, hundratal, tusental o. s. v. Räkningen
utfördes lätt med stenar, som man lade in i kolumnerna. Så småningom
förbättrades abacus; man utbytte stenarna mot knappar, som gledo i
en ränna eller på en stång. Detta blev kulramen, som är känd i Kina
sedan urminnes tider under namnet "swan-pan" och av vilken himmelens
söner ännu använda sig.

Man finner fortfarande i våra småskolor kulramar, som likna de
nyssnämnda, och på vilka barnen lätt kunna lära sig räknelärans första grunder.

MEKANISMEN I PASCALS RÄKNEMASKIN

Men på kulramarna utföras de aritmetiska operationerna för hand utan
hjälp av den minsta mekanism. Det krävdes en Pascals hela snille för att
inse möjligheten av att utföra beräkningar med hjälp av mekaniska rörelser
(1642). Den geniale vetenskapsmannen var då nitton år, och han
uppfann maskineri för att hjälpa sin far att utföra de beräkningar denne hade att
verkställa i egenskap skattuppbördsman i Normandie.

I betraktande av den praktiska mekanikens låga ståndpunkt på 1600-talet var det
ingen lätt sak för Pascal att förverkliga sin idé, och experimenten krävde stora
utgifter. Han byggde flera modeller innan han fann
en som fungerade bra. Fotografien på sidan 136 visar ett exemplar som finns
bevarat i Conservatoire des Arts et Métiers i Paris. På insidan av locket
är en inskrift: "Esto probati instrumenti symbolum hoc. Blasius Pascal avernus
inventor 20 may 1652", vilket betyder: "Denna underskrift betecknar ett
prövat instrument, Blaise Pascal, verklig uppfinnare, 20 maj 1652."

Som man ser av fotografien liknar den berömde filosofens maskin en
låda, vars lock ar försett med öppningar, i vilka siffrorna synas. Längs
raden av fönster äro talskivorna placerade, med vilka man kan inställa
siffrorna i de olika tal, som skola summeras. Dessutom finns en särskild
anordning för att utföra subtraktioner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>