Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Telefonering utan tråd och med tråd på långa distanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlättas i svängningar flera gånger i följd, och om man önskar att vågorna skola
följa varandra utan avbrott, d. v. s. om de skola upprätthållas och alltjämt ha
samma amplitud, måste de successiva svängningarna (störningarna) alltid omsätta
samma energimängd och ligga varandra så nära, att den andra seriens vågfront noggrant
följer slutet på den första, och på samma sätt den tredje serien o. s. v.
|
FIG. 4 Varje elektrisk ledning som står i förbindelse med polerna på en
växelströmgenerator blir, om den äger kapacitet och induktans, d. v. s. om den är
försedd med kondensatorer och induktionsrullar, säte för oscillerandc strömmar. (Se
vidare i texten förklaringen på detta fenomen.) |
Vi ha hittills endast talat om tryckvågor i luften. De elektriska vågorna, som
behövas för överföring av de trådlösa telegrafsignalerna eller det talade ordet och som
skola passera genom etern (med en medelhastighet av 300.000 kilometer i
sekunden) likna dem i alla avseenden och fordra för sin uppkomst
likartade periodiska rubbningar.
Det är dock självklart att man icke kan åstadkomma dessa rubbningar med enkla
kolv- eller hammarslag. De framkallas medels mycket högspända
elektriska urladdningar.
FIG 5 - OLIKA FORMER OCH DIMENSIONER PÅ AVSÄNDNINGS- OCH MOTTAGNINGSAUDIONER
Låt oss taga en vanlig växelströmsgenerator, (A, figur 3), och förena dess båda poler
med den primära lindningen b på en
transformator B, vars uppgift äro att öka spänningen
på strömmen från generatorn på bekostnad av dess styrka, ty eftersom vi behöva
spänning och icke styrka är det oss likgiltigt hur mycket denna nedsättes. När detta
är gjort förena vi polerna på
transformatorns sekundära lindning b1 med en
strömbana, som är avbruten i a2 och försedd
med tvenne skilda grenledningar: 1 - 11,
2 -21, likaledes var och en med ett avbrott i a och a1.
Låt oss nu placera en metallskiva vid ytterändan av trådarna 1 och 11,
detsamma göres med 2 och 21; vi få sålunda
i a och a1 ett par ledande plattor, som befinna sig mitt
emot varandra men äro skilda åt genom ett isolerande luftlager, som vi
hädanefter skola kalla »dielektrikum». Våra läsare ha redan sett att
anordningarna i a och a1 motsvara tvenne kondensatorer;
a2 är ett vanligt avbrott, men ändarna av trådarna 3
och 31 äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:43:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vetlivet/1919/0163.html