- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
34

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

VETENSKAPEN OCH LIVET

’ ugn för tångens jäsning

Tången bredes först ut på taket, där den får torka en smula, varpå man skyfflar ned den i det inre av

ugnen, där den får jäsa. Saften som uppstår vid jäsningen samlas i stora cisterner. - A, avloppsränna

för de flytande produkterna; B, luftkanaler, genom vilka sändes varm luft för att underlätta jäsningen.

prov för undersökning. Davy började
arbeta på saken och det dröjde icke
länge förrän han hade klart för sig, att
det var ett nytt ämne som tillsammans
med väte bildade en syra lik den som
klor bildar med väte.

Emellertid hade Clément även talat
med sin franske kollega Gay-Lussac,
och denne såg ögonblickligen faran för
den franska vetenskapens ära, om en
engelsman skulle komma före med sina
undersökningar. Gay-Lussac begav sig
genast till rue du Regard, där
salpeter-sjudaren höll till, och fick av honom en
liten kvantitet av det nya ämnet.
Därpå gjorde han på några dagar en serie
undersökningar, vilkas resultat voro av
största betydelse. Den 6 december
uppläste han i Institutet sin Note över
joden, varvid han fastslog att denna kropp
var ett enkelt ämne likartat med klor.
Den 12 december publicerades samma
Note i tidskriften Moniteur.

Emellertid hade icke heller Davy
varit sysslolös. Hans avhandling över jod
lästes för Royal Society i London den
20 januari 1814, men den är daterad
Paris den 10 december; Davy hade
kommit till samma resultat som Gay-

Lussac; jod är ett enkelt ämne, som
kan förena sig med väte till en syra
som liknar saltsyran. Man får väl
sålunda antaga att dessa båda forskare,
Davy och Gay-Lussac, samtidigt
kommit till liknande resultat och utrett det
nya ämnets natur.

Ett år senare, 1815, framställdes jod
i rent tillstånd av Gay-Lussac och Davy.
På grund av jodångans violblå färg
kallade de det nya ämnet för jod, efter
ett grekiskt ord.

Det var ur askan efter havstång som
Courtois utvann joden. I själva verket
förekommer också detta ämne i havet i
form av salter och organiska
föreningar i havsväxter. Professor A.
Gau-tier, som undersökte vattnet i
Medelhavet, fann att joden i ytvattnet endast
ingick i där levande organismer, men
på 800 meters djup fann han det i
vattnet självt. Den största jodmängd
Gau-tier omnämner uppgick till 2,38
milligram pr liter vatten.

För att titvinna jod ur havsvattnet
använder man sig framför allt av
algerna, vilka upptagit densamma ur
vattnet. Algernas jodhalt växlar med
årstiden ; den är störst om vårarna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free