- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
52

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

VETENSKAPEN OCH LIVET

skålar av silver blivit funna. Området
ifråga var särdeles rikt på irrbloss, och
de kringboende vidskepliga bönderna
trodde att lågorna voro själar som
brändes. Han hade varit där flera kvällar
förgäves, men natten efter vad man
därnere kallar "Norrskensnatten" i oktober
fick han se vad han önskade. Han hade
trött efter en vandring stannat hos en
bonde på vars fält irrbloss brukade
uppträda. Han öppnade fönstret, som vette
utåt fältet, och framemot klockan ii
visade sig det efterlängtade ljuset. Han
rusade ut till platsen försedd med en
käpp, i vars ena ände han fäst ett stycke
lättantändliga blånor. Bönderna
samlades vid dörrar och fönster.

När han hunnit omkring två fot från
blosset stannade han för att iakttaga
det. Det såg till färg och form ut som
en vanlig låga, men utsände en lätt rök.
Det var nästan fem tum tjockt och
rörde sig långsamt framåt från söder till
norr. Genom en snabb rörelse med
käppen lyckades han föra in blånorna i
lågan och dessa antändes genast, och
bönderna kunde skilja lågctfi från blånorna
och irrblosset när han svängde käppen
över huvudet. Irrblosset försvann snart
på cirka 18 fots höjd. Det visade sig
åter (eller annat), men, var då
mindre och längre bort. Iakttagaren sprang
efter det där det nu syntes, men det
försvann och det visade sig icke mera på
denna plats. Askan efter blånorna
luktade icke fosfor, men hade en
egendomlig och stark lukt, som han tyckte
påminna om ammoniak och svavel.

Herr Vogel, astronom i Leipzig,
observerade fenomenet två gånger. Han
såg irrblosset första gången en regnig
septemberkväll 1847 då han var på väg
mellan två städer tillsammans med ett par
vänner. Två eller trehundra fot från
vägen var en sumpmark, på vilken man
såg små lågor. De kringboende
bönderna förklarade att fenomenet var
vanligt på trakten. I november samma år
fick han se ett stort antal irrbloss
alldeles utanför en av stadsportarna i
Leipzig. Han gick till platsen för att
undersöka saken en kall, klar kväll. Marken,
där lågorna visade sig, var icke vid-

sträckt, men fuktig och nyligen dikad.
Efter en stund såg han ett svagt ljus i
ett av dikena och märkte en liten låga,
liknande den som visar sig, när man
gnider en fosforsticka svagt och dess glans
tilltog och avtog på samma sätt. Den
kom och gick med ungefär tre
sekunders period. Han iakttog saken under
flera minuter och kunde icke upptäcka
varken lukt eller rök. Lågan upplyste
ungefär tre tum av dikets botten och var
omkring en tum hög. Herr Vogel ansåg
fenomenet exakt lika med det han förut
observerat, med undantag av att lågorna
då voro många flera, så att de nästan
liknade månsken på en rörlig vattenyta.
Han kunde icke upptäcka någon rörelse
i lågan, men då den slocknade och en
annan tändes i dess ställe, tycktes den
röra sig. En banvakt talade om för herr
Vogel, att en mängd lysmaskar nyligen
hade visat sig på samma mark.

Ett annat irrblossfenomen visade sig
på gatorna i Fontainebleau vid Paris
söndagen den 22 dec. 1839 mellan fem
och nio på kvällen. Vädret var stilla
och regnigt och fosforaktiga lågor stego
upp från vattenpussarna på gatorna och
åstadkommo ett sprakande ljud när de
lämnade vattnet. Överallt där lågorna
iåkttogos tycktes luften vara fylld av
tjock fosforrök. När man rörde om i
vattenpussarna ökades blossen i antal.

Det berättas att nattvandrare stundom
blivit vilseledda av irrbloss ut i
sump-trakter emedan de på avstånd tagit
blosset för ett ljus. En amerikanare, Dr
Derham, fick tillfälle att komma så nära
ett irrbloss att han kunde iakttaga det
tydligt. Det var på en myr mellan två
höga berg. Det var en mörk och stilla
natt, och han lyckades komma det så
nära som på två meters avstånd. Det
var en hel och odelad låga, så att det
var uteslutet att den kunde hava
åstadkommits av insekter, och den dansade
kring en död tistel. När han steg
närmare hoppade den till en annan plats
och flydde för honom när han rörde sig.

Mr Baccari omtalar att två bloss
visade sig nästan varje natt på slätterna
kring Bologna, det ena i norr och det
andra i söder. Det ena blosset visade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free