- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
53

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IRRBLOSS

53

sig för en bekant till honom på en resa.
Det gick framför honom ett par
kilometer och ly^te bättre än en fackla. Båda
blossen lyste starkt och voro i ständig
rörelse. Ibland höjde de sig, ibland
sänkte de sig, men som regel höllo de
sig omkring 1,5 meter över marken.
Ibland försvunno de plötsligt för att
dyka upp på ett annat ställe. De
förändrade också form och störlek och
stundom såg det ut som om det föll
gnistor från dem. Vinden tycktes icke hava
något inflytande på dem, och under vått
och stormigt väder lyste de bättre än i
torrt väder. Man såg dem också oftare
när det låg snö på marken än under den
varmaste sommaren. Marken, där de
största blossen observerades, utgöres av
hård kalkjord’ blandad med lera, som
länge kvarhåller fuktigheten, men
spricker i varmt väder. På bergen, där
marken är lösare, såg man icke irrblossen
så ofta, utan de tycktes välja platser
nära floder och träsk.

Mr Baccari berättar också följande:
En trovärdig herre som på aftonen
mellan sex och nio reste utmed en bergväg
omkring en och en halv mil från
Bo-logna blev varse ett ljus som sken
mycket egendomligt på några stenar i
närheten av vattnet. Till formen liknade
det en parallellépiped omkring 3
diameter lång och 1,5 diameter hög med
långsidan parallell med horisonten. Ljuset
från detsamma var så starkt att han
kunde se ett stycke av den angränsande
häcken och vattnet i floden; blott i östra
hörnet var ljuset svagt och den
kvadratiska formen obestämd, så att det
tycktes avskuret eller förmörkat av ett
cirkelsegment. När han iakttog det
närmare förvånades han över att dess färg
så småningom gick över från ljusrött
till gult och sedan blev allt blekare i
samma mån han närmade sig; när han
kom fram till själva platsen var det
nästan försvunnet. Därpå gick han tillbaka
och fann att han icke blott kunde se
det igen utan att det blev starkare och
klarare ju längre bort han kom ifrån
det. När harl undersökte platsen, där
han sett ljuset kunde hän iclce finna
spår av lukt eller något annat tecken på

eld. En annan person meddelade Mr
Baccari att han sett samma ljus fem
eller sex gånger under vår och höst och
att det alltid visade sig exakt likadant
och på samma plats. Särskilt en natt
lade han märke till, att det kom ut från
ett angränsande fält och slog sig ned på
sin vanliga plats.

Ett egendomligt irblossfenomen
iakttogs av Dr Shaw under hans resor i
Palestina. Det visade sig i Efraims dal
och följ de honom och hans sällskap nära
en timme. Ibland var ået klotformigt
eller likt en ljuslåga, ibland spred det
sig så att det inhöljde hela sällskapet i
ett blekt ljus; därpå drog det hastigt
ihop sig och försvann, men inom mindre
än en minut kom det åter till synes.
Stundom ilade det fram hastigt och
utbredde sig med bestämda mellanrum
över 80 ä 100 ar på de angränsande
bergen. Luften hade ända från kvällen
varit anmärkningsvärt tjock och tung, och
daggen som fastnade på hästarnas betsel
kändes alldeles klibbig.

Enligt Dr Shaw visa sig liknande ljus
kring riggen på fartyg när luften är
tung. Ett annat ljus av samma art
visade sig i Milano kring en sovande
kvinnas bädd och omgav såväl sängen som
henne med ett blekt sken. Ljuset flydde
för en hand, som närmade sig, och det
skingrades av luftens rörelse vid drag.

Tydligt är att vi ännu icke ha någon
fullt tillfredsställande förklaring på
irrblossfenomenet. Lågorna tyckas tända
sig själva såsom fosforväte. De tyckas
vara mera vanliga på en del platser än
på andra, Det förefaller också som om
blossets förmåga att antända brännbara
ämnen skulle bero på dess storlek. Lukt,
värme och ljus tycks också vara
beroende av blossets storlek. Är blosset litet
tyckes det icke utstråla varken något
märkbart ljus eller någon värme. Man
skulle kunna tänka på en
fosforesceran-de gas, men häremot talar förhållandet
att det verkligen kan antända föremål.
Måhända är det också olika fenomen
som sammanföras under namnet
irrbloss, och de härovan omtalade
iakttagelserna av Dr Shaw tyda mera på
elektriska fenomen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free