Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDVATTNETS KRAFT
Sedan långt tillbaka har man sökt att
använda tidvattnets stigande och
fallande för att utvinna energi. Hittills
har man emellertid icke lyckats få ut
några större kraftmängder. De senaste
årens ökade bränslepriser hava
emellertid ånyo väckt till liv intresset för detta
problem, och man är just nu på olika
håll sysselsatt med att undersöka de
ekonomiska möjligheterna för ett
utnyttjande av tidvattnets kraft.
Kraften, som kan utvinnas ur en
tid-vattensbassärig med given yta är
proportionell mot kvadraten på fallhöjden, och
kostnaden pr hästkrafttimme blir,
under för övrigt lika förhållanden, minst
när tidvattnets stigning är störst. Av
denna anledning är Englands västra och
sydvästra kust samt Frankrikes västkust
särskilt lämpliga för
tidvattensanläggningar, emedan floden där är starkare
än i någon annan del av världen.
I England är floden starkast i
Seven-mynningen; medeltalet för
springflodens stigning vi(j Cheapstow är 12,6
meter och för lågfloden 6,3 meter. I
Frankrike har man det största tidvattnet
vid San Malö, vaifest floden vid
spring-tid går upp till 12,7 m. och vid lågtid
till omkring 5,4 rrieter, medan
medelvärdet på springflodep. längs Englands
kuster är 4,9 m. och pk lågfloden 2,6 m.
Man har tänkt sig flera olika
anordningar för att upptaga tidvattnet i
bas-sänger vid flodtidj och sedan, när
vattnet åter sjunkit till en viss nivå, öppna
slussportarna fråiji bassängen och låta
det uppsamlade fattnet driva turbiner
tills ebb inträtt. Vid nästa flod fylles
åter bassängen, oiph. turbinerna komma
sålunda att arbeta periodiskt. Genom
att anVända en ell^r flera bassänger och
kombi nera dessa #å olika sätt kan man
erhåll;, olika verkan, men alla dessa
an-ordnirgar bliva h^lt naturligt beroende
av de Växlingar tidvattnet självt är
underkastat.
För att kunna utnyttja tidvattnet
industriellt är det alldeles nödvändigt att
uppsamla energin på något sätt och
bevara den, så att man icke blir
beroende av de olika starka tidvattnen utan kan
utvinna en jämn kraft ur anläggningen]
Man har tänkt på elektriska
ackumulatorer som skulle laddas av turbinerna
och sedan användas, men detta torde
vara omöjligt i betraktande av
kostnaderna för en sådan anordning. Detsamma
kan sägas om alla system som söka
använda komprimerad luft. Det enda
verkligt praktiska systemet tycks vara att
låta turbinerna pumpa upp vatten i en
reservbassäng liggande högre än
tidvattensbassängen. Om då kraftbehovet
övergår de primära turbinernas
leveransförmåga, skulle den andra serie
turbiner kunna hjälpa till, drivna av
vattnet från. reservlbas sängen. Emellertid
nedsätter en sådan reservanordning
effekten med 50 proc. och gör systemet
mera invecklat och dyrbart.
Med de moderna vattenturbinerna är
man i stånd att utnyttja mycket
växlande vattenkraft, men trots detta
återstå ännu många tekniska problem att
lösa, innan man kan tänka på några
större tidvattensanläggningar.
Och dock skulle man kunna utvinna
ofantliga krafter ur tidvattnet. Antag
att springfloden är endast 6 meter och
lågfloden 3 meter och att vi hava en
enda bassäng som arbetar både vid
stigande och fallande vatten; varje
kvadratmil av bassängens yta skulle då
giva ett dagligt utbyte av omkring 110,000
hästkrafttimmar. I Sevenmynningen
skulle man. med en bassäng på 20
kvadratmil och en springflod på 12,6 meter
kunna utvinna i medeltal 10.000.000
hästkrafttimmar om dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
