Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTERNA SOM BYGGMÄSTARE
(Se den första artikeln i Vetenskapen och Livet, N:r 1, 1921)
AV A. LABITTE
Iden föregående artikeln talade vi om
en del insektarters skicklighet som
byggmästare. Om vi övergå till
skalbaggarna finna vi där samma
konstfärdighet som hos steklarna. Jag skulle
kunna få stor skörd av iakttagelser, om
jag ville tala om dem alla, men jag måste
även här till följd av bristande
utrymme inskränka mig till några få arter.
Jag skall därför blott i korthet omtala
dessa små outtröttliga djurs intelligenta
arbete och den skicklighet de visa när de
stöta på svårigheter.
Om vårarna
träffar man ofta
Rhyn-chites caeruluseus,
päronviveln, som
huvudsakligen håller
till på päronträdets
knoppar, vilkas saft | ^
han suger. Ibland w1"
ser man honom
också äta av
päronträdets nyutspruckna
blad samt vistas i
snabel, vilken användes som mått. Hon
ställer sig därpå i båge och börjar borra.
Hon borrar ut hålet till skottets halva
diameter så att hon kommer in till
märgen. Detta ar nödvändigt för att larven
skall bli vid liv. I detta hål lägger hon
ett ’ågg varpå hon vänder sig om och
lutar huvudet mot mynningen så att hon
kan undersöka resultatet av
äggläggningen. Om ägget icke fallit exakt på
den plats hon önskade flyttar hon det
med sitt sugrör, så att det kommer att
vila fint på vaggans botten. Hon till
och med fäster det
där med ett klibbigt
ämne, som hon
avsöndrar ur munnen.
Ägget ligger då så
fastlimmat att man
har svårt for att
lösgöra det.
Men ännu är
arbetet icke färdigt.
Barnet kommer vis-
LARVBON AV "RHAGIUM INQUISITOR" r -i
Det är larven av en skalbagge av familjen Longi- sefng"er\ nu att Vila
blommorna, där han cornes, som innan den skall förpuppas sammanväver mjukt 1 Sill gl"°P>
dricker honung, bi- £^T i^ktl £"’ÄiS?* SÄÄ men hon måste
ock-ter av ståndarna och
borrar hål i pistillerna. Rhynchites är
alltså ett litet skadedjur. Men när
honan skall bli mor, vilken omsorg lägger
hon då icke ner på att finna en lämplig
vagga åt de väntade små och vilken
ur-skillning visar hon icke när hon skall
bereda en lämplig och mild föda åt dem.
Hon söker upp de mjukaste skotten,
som hon lättast kan tugga sönder.
Innan hon finner ett som är lämpligt
krossar hon många, och hon tyckes
föredraga sådana på nya ympningar emedan
de äro rikast på socker.
På undersidan av en kvist tätt intill
stammen, det vill säga på den sida, som
är vänd åt stammen, biter insekten en
liten sned öppning lika vid som dess
så tänka på att
avstanna saven, som pressas fram med
kraft i det färska skottet. Detta är ett
huvudvillkor för larvens utveckling. Om
modern icke stannar saven nu, har hon
ingen möjlighet att torka ut den sedan,
utan den kommer att dränka och kväva
den lilla varelsen som kläckes ut ur
ägget. Men modern har förutsett detta.
För att avvärja faran går hon tillbaka
till det första stället där hon gjorde det
första sticket och förstorar detta åt alla
håll. Hon äter av övre delen av
skaftet så att skottet faller av sin egen tyngd
- utan att likväl brytas av helt octi
hållet. Den hänger kvar vid grenen med
den yttre korkvävnaden. Savens
cirkulation har sålunda hejdats just på
Vetenskapen och Livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
