Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSEKTERNA SOM BYGGMÄSTARE
99
BO AV BOMBYX HYNPSOIDE
RODA-MA (EN FJÄRIIy FRÅN MADAGASKAR)
For att framställa de
bo spinna fjärilslarverna
en stark vävnad av
träfibrer och silke. En del av
dessa bon bli 50
centimeter långa och 8 till 10
centimeter i omkrets. Det är
ofta svårt att lösgöra dem.
bladet utgjuta en
vätska, som klibbar
och sluter till
fodralet hermetiskt.
Sedan lägger
Rhyn-chiteshonan två
eller tre ägg men
sällan fyra i fodralet,
varpå hon beger sig
till ett annat blad
där hon gör på
samma sätt.
Rhynchites betulae och Rhynchites
betuleti går till väga på samma sätt som
Rhynchites populi, men hon gör en
cigarr och arbetar på vinrankan. Hos
Bic-tiscus får honan ofta hjälp av hanen i
arbetet. Vinrankans blad äro mycket
större än poppelns och arbetet blir
därför mera invecklat och långvarigt.
Bladet skares upp vid skaftet, savströmmen
avbrytes och bladet blir hängande vid
basen av skaftet och vissnar. Avsikten
med att på detta sätt förvandla ett friskt
och starkt blad till ett dött, mjukt och
visset är att göra arbetet lättare.
Bladvävnaderna bliva nämligen under
vissnandet mjukare, nerverna förlora sin
elasticitet och bliva böjligare,
hoprullningen börjar på sätt och vis av sig
själv. Det intelligenta lilla djuret, har
självt framkallat detta tillstånd, som gör
att bladet vrider sig. Det har blott att
fortsätta vridningen genom att rulla
bladet i ett slags spiral, varvid det
begagnar sig av fötter och snabel med stor
skicklighet.
När cigarren är färdig gör honan, ofta
med hanens bistånd en omsorgsfull in-
spektion av detsamma,
innan hon lägger ägg. Om hon
är tillfreds med arbetet
borrar hon flera hål i cigarrens
mitt och lägger ett ägg i
varje hål.
Den heliga pillerbaggen
eller mumiebaggen (Ateuchus
sacer) är känd sedan
mycket långt tillbaka, ty på
Faraos tid hyllade man den
som en gudom och avbildade
den på de flesta monument.
Mumiebaggen uppsöker
kreatursspillning, som han
formar till bollar och sätter
sig att i lugn äta av i något
underjordiskt hörn. Med
hjälp av den tandade huva
som pryder hans huvud och
får tjänstgöra som spade
och räfsa samlar Ateuchus
bit för bit alla små delar i
kospillning eller
hästspill-ning, som han finner
lämpliga för sitt ändamål, och
han börjar genast
forma dem till en kula. De
båda bakbensparen
spela en viktig roll vid
framställningen av den1
lilla kulan. Som Fabre
anmärker behöver man:
blott se dessa bakben
för att förstå att de:
BO AV "EUCHEIRA SOCIALJS"
Denna fjärilslarv, som man träffar i Mexiko,
bygger ett bo, vars hölje liknar tjockt pergament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
