- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
121

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VARIFRÅN KOMMER BERGOLJAN?

Världen står för närvarande inför
det faktum att bergoljan inom kort
kommer att vara nästan uttömd eller
kanske helt och hållet slut. Ehuru
petroleum bidragit på tusentals olika sätt
till mänsklighetens framsteg är man
ännu icke fullt på det klara med den
såväl för vetenskapen som allmänheten
synnerligen viktiga frågan om dess
härkomst. Det finns två ledande teorier av
vilka den ena tillskriver bergoljan
vulkaniskt ursprung, medan den andra
anser att den uppkommit av organiska
lämningar.

Den organiska hypotesen har till sina
huvuddrag uppställts och försvarats av
rumäniska geologer, särskilt professor
Mrazec. Kolvätena, som finnas i
naturen, komma från två olika källor; en
inre, i vilket fall de finnas i
malmförande gångar, och en yttre, i vilket fall
de härstamma från organismer och
förekomma i sedimentära bergarter.
Professor Mrazec kallar de avlagringar, i
vilka man finner rester av plankton för
"moderberg" och anser, att de kolväten
som finnas i sådana sediment hava
uppkommit genom sönderdelning av
plankton.

I Rumänien äro dessa moderberg
ter-tiära bildningar; de äldsta av dem med
spår av fiskar tillhöra paleogentiden, de
yngsta tillhöra första hälften av
neogen-formationen. De senare innehålla de
rikaste moderklippor som funnits i
Rumänien, men egendomligt nog finnes
icke petroleum i dem utan i ännu yngre
avlagringar av de övre neogena
avlag-ringarna. Detta bevisar en uppåtstigande
rörelse hos de flytande kolvätena,
varigenom dessa impregnera
genomträng-liga sandavlagringar. Denna
petroleums s. k. migration sker oftare uppåt
än nedåt.

Endast när sanden är övermättad
med olja kan denna erhållas genom att
borra brunnar. Taket över
petroleumbäddarna består alltid av en klippa, som
är tillräckligt ogenomtränglig för att
hejda vätskans uppåtgående migration.
Det finns olika orsaker till migrationen:

Dels beror den på oljans sammansättning
såsom då denna innehåller gaser, men i
andra fall kan; migrationen bero på yttre
orsaker, såsom temperaturen i
omgivningen eller infiltration av vatten.

En undersökning av
petroleum/förekomsterna ger argument både för och
emot den organiska teorien. Bland
argument, som tala för densamma må vi
nämna den samtidiga förekomsten av
mineralolja och andra mineraliska
bränslen. Bland ogynnsamma argument är
att man funnit petroleum under lager,
som antogos tillhöra moderberget.

Enligt Launay är emellertid
mineralhypotesen ännu mera ohållbar. Den
stö-des dock av den vanliga rikliga
förekomsten av kolväten i
gasutströmnin-garna från vulkaner samt närvaron av
karbider i många malmförande ådror
samt petroleumlagrens likhet med
malmådror i fråga om läget. Professor
Mur-gosi i Bukarest antar att den rumäniska
bergoljan uppstått genom kondensering
av kolväten utströmmande från djupt
liggande basiska magmer genom
sprickor och förskjutningar, som inträffat
vid Karpaternas bildning. Mr Gentil,
som diskuterat saken i C henne et
Industrie lutar mot vulkanhypotesen, i det
han anmärker att de gasformiga
kolvätena, som förekomjma i
vulkaneruptioner, lätt kunna absorberas och
uppsamlas i de porösa lagren i jordskorpan så
att de eventuellt kunna bilda
bergoljelager, och han stöder sin åsikt på det
otvivelaktiga sambandet mellan stora
oljeförekomster och geologiska
brytningslinjer. Det starkaste stödet för den
organiska teorien, nämligen
förekomsten av gipsavlagringar tillsammans med
oljebäddarna, kan lätt förklaras också
med vulkanhypotesen, ty
vulkaneruptionerna ägde rum i brytningslinjerna och
kustlinjerna bör hava följt bildningen
av de tertiära bergskedjorna, så att det
utefter dessa bildades laguner med
salt-lagringar.

På det hela taget synes vulkanteorien
enligt Gentils utredning hava mest skäl
för sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free