- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
171

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NYA AUTOMOBILHJULENS ANATOMI

Av F. BOU.QUEAU

När automobilen kom till världen
kände man snart att man måste
förändra hjulen, som icke voro
konstruerade för sådana tyngder och
arbeten. Hastigheten var många gånger
större, och stötarna som hjulen hade att
taga emot från vägen fordrade starkare
ekrar. Då hjulen dessutom direkt
medverkade till framskridningen
uppvärmdes de; ekrarna som helt enkelt voro
indrivna med kraft i det grova navet
av trä förmådde icke stå emot
hårda sidostötar.

Det behövdes därför nya
anordningar, och från den tiden
är hjulets historia en enda rad
av fortgående försök,
uppfinningar och förbättringar. Man
använde till en början samma
metod som vid framställningen
av artillerihjul, d. v. s.
träekrarna fastspändes mellan två
järnramar, som utgjorde en
del av hjulnavet. Vad
ekrarna beträffar måste de framför
allt i bakhjulen behandlas på
särskilt sätt och förstärkas i
de punkter, där bromsarna och
tandhjulen för
kedjedrivningen fästes, ty där insattes hela
dragkraften. Dessutom måste
man dämpa de häftiga och
ständigt upprepade stötar, som
hjulringen fick från vägen
och vilka snart skulle hava
lossat hjulets olika delar från
varandra. För detta ändamål
lade man en fylld gummiring
kring hjulskenan och kunde
då köra på ett sätt som vid
den tiden ansågs farligt. På
sådana hjul vann Levassor
1896 tävlingen
Paris-Bordeaux-Paris, omkring 1.200
km., som han körde utan

uppehåll på 48 timmar 48 minuter,
sålunda med en medelhastighet av 24
kilometer i timmen. På denna samma
tävling såg man de första luftringarna
för automobiler. Det var gummi
ringarnas barndom och de voro ännu alltför
ofullkomliga. De sprungo oupphörligt
sönder under vägen till stor förargelse
för de tävlande, som förlorade tid på
att taga av dem och fästa bitar över
hålen, vilket var ett tröttsamt arbete i syn-

När ringen
med slag v;

HÅLEN BORRAS I HJUIyRINGEN
första gången går igenom maskinen anger denna
ar hålen skola borras. Andra gången borras hålen,
vari ekrarna skola sitta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free