- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
205

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GIFTERNA I VÅRA FÖDOÄMNEN

205

Bland andra näringsväxter som
innehålla blåsyra kan jag nämna manioc,
vars rot användes till framställning av
den verkliga tapiocan. De flesta
ma-niocs från Brasilien och Réunion giva
emellertid endast en obetydlig mängd
cyanväte, knappt några milligram på ioo
gram av produkten; de äro sålunda icke
farliga.

Cyanvätet finns icke i fri form i de
exotiska bönorna; det uppstår vid
sönder delningen av en del kemiska
produkter, som kallas glykosider. Dessa
ämnen äro mycket vanliga i naturen
(di-gitalinet är en glykosid, men icke
cyan-vätebildande) och gemensamt för dem
alla är att de i närvaro av vatten
undergå en sönderdelning som kallas hy dr
o-lys, varvid uppstår ett socker glykos,
(därav deras namn) samt di Ver se andra
substanser. Men för att hydrolysen
skall komma till stånd fordras närvaro
av en särskild agens, antingen en
mineralsyra (klorvätesyra- svavelsyra-
fosforsyra) eller också ett ferment eller
diastas. Vid frånvaro av vatten kan
glykosid en och diastasen, som för övrigt
äro skilda åt i växtcellerna, icke verka
på varandra; men så snart man lägger
bönorna att svälla i vatten komma de
båda ämnena i beröring med varandra
och hydrolysen äger rum; glykosiden
sönderfaller i glykos, alkohol (aceton
enligt Dunstan och Henry) samt
slutligen cyanväte. Diastasen motstår ej
värme; men kokning av bönorna räcker
dock icke till för att taga bort deras
giftighet. Det är för det första svårt
att förstöra allt fermentet genom
kokning; å andra sidan motstår den giftiga
glykosiden upphettningen och om den
kommer in i magen även utan diastas
träffar den i tarmarna ferment, som

kunna frambringa den ödesdigra
sön-derdelningen.

Det är för övrigt på samma sätt
cyanvätet uppstår i en del andra
växtprodukter såsom i blad, frukter och kärnor hos
plommon, aprikoser, körsbär etc. samt i
bittermandel.

Den mängd cyanväte som frigöres ur
körsbärs-, plommon- och aprikoskärnor
samt bittermandlar genom vattnets
inverkan på dem är mycket växlande. Men
man kan icke alltid förtära dem utan fara.
Det omtalas sålunda, att ett litet barn
dött efter att hava ätit upp två
persikomandlar. När man tuggar
bittermandlar kan den frigjorda cyanvätemängden
uppgå till i å 2 pro mille; fem eller sex
bittermandlar räcker till för att döda ett
barn. I körsbärskärnor bildas det ännu
mer blåsyra; man finner ända till 3,5
gram blåsyra i ett kilo körsbärsmandlar
och 1,100 gram i ett kilo hela kärnor.
"Kirsch", den utmärkta drycken som
er-hålles genom destillering av jästa
körsbär, innehåller cyanväte. Man har
funnit 30 å 100 milligram pr liter. Detta
är icke så särdeles hög halt. Men det
finns särskilda sorters "kirsch", som äro
framställda av mandlar rikare på
cyanväte och dessa innehålla mera.

Jag har försökt att i stora drag
omtala vad som av näringshygienen faller
under toxikologien. Läsaren förstår
utan svårighet att en övervakning av
näringsmedlen blott ur denna
begränsade synpunkt icke är någon liten
uppgift-

Jag har med avsikt undvikit att tala
om den kategori av gifter, som
frambringas i våra födoämnen genom
mikrobers verksamhet och som är orsaken
till vad man kallar mat förgiftning. Jag
skall återkomma till detta s&nare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free