Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
VETENSKAPEN OCH LIVET
SNITT GENOM GENERATORN TVÄRS
IGENOM "KAPACITETERNA"
"Kapaciteterna" äro klotformiga rör innehållande
vatten. De tjäna till att ekvilibrera krafterna som
verka på vevaxeln, så att motorn arbetar tyst och
jämnt även vid stor hastighet. Kapaciteterna äro
sinsemellan förenade medels en rörledning så att
trycket i dem blir lika och generatorns hela
energialstring kan upptagas av endera av kapaciteterna.
en fast massa. Om däremot
vätskepelaren har en ansenlig längd komma
de avlägsnare vätskelagrens tröghet att
motsätta sig de lagers förflyttning
som ligga närmare arbetskolven; när
kolven tränger in i rörledningen
kommer vätskan i närheten av kolven att
komprimeras och minska i volym;
därav följer att de vätskelager, som ligga
längre bort från kolven komma att vid
sina svängningar få mindre amplitud
än de söm ligga nära densamma.
Mot varje rotationshastighet hos
vevstaken svarar en punkt i vätskepelaren,
där vid slutet av kolvens inloppsbana
ingen sammant ryckning av vätskan
äger rum. Mellan denna punkt och
kolven befinner sig vattnet i detta
ögonblick i komprimerat tillstånd
mellan ett maximum (invid kolven) och
noll. När kolven har sin största
hastighet kommer deplaceringen av de
vätskelager, som befinna sig i kontakt
med kolven, att vara större än
deplaceringen hos de avlägsnare lagren, och
den kinetiska energien hos lagren när-
mast kolven överföres följaktligen
längs hela vätskepelaren. Hela
den energi kolven givit ifrån sig
när den tryckes in finnes vid
slutet av dess lopp i vätskepelaren
delvis i form av potentiell energi
i vätskans sammantryckta volym
och delvis i form av kinetisk
energi.
o När kolven åter går bakåt
(utgåendet) minskas kompressionen
hos vätskelagren som äro i beröring med
kolven och avspänningen hos vätskan
äger rum mellan kolven och den punkt
i vätskepelaren där trycket är maximum.
Förutsatt att denna punkt för
maximumtrycket avlägsnar sig från kolven
vid början av dess utgång blir
rörelseriktningen för vätskelagret som är i
kontakt med kolven omvänd, medan
trycket hos detta lager minskas, tills
kolven kommit till slutet av sitt
ytterläge ; när detta inträffar kommer
lagret som är i kontakt med vätskan att
för ett ögonblick befinna sig i vila. Då
vevstaken fortsätter att rotera får
vattenpelaren en serie impulser; dessa
impulser giva sig tillkänna såsom en serie
förändringar i tryck och volym längs
vätskepelaren, och varje partikel i
vätskan svänger kring ett medelläge.
Vi hava visat att zoner med högt
tryck och kompression omväxlande med
sådana med lågt tryck och utvidgning
hos vätskan åstadkommes av kolvens
fram- och återgående rörelse i ena
änden av ledningen och att dessa zoner
skrida framåt längs ledningen. Om vi
antaga (fig. 3) att vevstaken Ä
befinner sig i likformig rotation, observera
vi för varje gång kolven B går in att
det bildas en högtryckszon C; alla dessa
zoner (som angivas med svart på
figuren) framskrida längs röret och
avlägsna sig frän kolven; vi iakttaga
också att två varandra följande
högtryckszoner äro skilda åt av en lågtryckszon,
som angives ljusare på samma figur.
Trycket i en godtycklig punkt av
ledningen passerar sålunda eri serie
värden mellan ett maximum och ett
minimum, och dessa värden återkomma
periodiskt. Om linjen O X representerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
