- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
233

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENERGIÖVERFÖRING GENOM VIBRATIONER

233

värdet på medeltrycket och kolven
befinner sig i det angivna läget
kunna de samtidiga trycken i
olika punkter av vätskepelaren
återgivas med ordinatorna för
sinuskurvan EF G K.
Eftersom vevaxelns rotation är
likformig, är det tydligt att
avstånden mellan de successiva
punkterna för tryck-maximum äro
lika. Detta avstånd är lika med
längden på den våg, som uppkommer
genom vibrationerna i vätskan. Om v
är hastigheten för vågornas
framskrid-ning i röret och n antalet varv på
tidsenheten hos vevstaken så blir
våglängden y lika med v/n.

Låt oss nu antaga att röret har en
bestämd länga1 och är slutet i punkten
R på ett avstånd från kolven B lika
med en exakt mångfald av våglängden;
låt oss vidare antaga att kolvens lopp
är litet i jämförelse med våglängden
såsom figur 4 anger. Tryckvågen hejdas
då i i? och återkastas; den reflekterade
vågen återvänder bakåt längs röret. Om
vevstaken fortsätter att rotera med
likformig hastighet och alla andra
faktorer bli oförändrade, utgår en zon med
maximalt tryck från kolven just i
samma ögonblick som den reflekterade
maximaltryckzonen återvänder till
kolven, så att vi nu få en våg med dubbelt
så stor amplitud som den första som
fortskrider längs röret. Vevstakens
andra varv fogar sig ytterligare till vågens
amplitud och så vidare för varje
följande varv. Resultatet av dessa fortsatta
energitillskott ökar maximumtrycket
oändligt, förutsatt att röret kan motstå
detta ökade tryck utan att brista. Det
må anmärkas, att om man har en våg
med större amplitud komma
maximi-trycken liksom också rörelsens hastighet
och de maximala amplituderna hos de
svängande partiklarna att ökas.

Låt oss nu vidare antaga att vi icke
sluta röret stelt i R utan i stället där
insätta en kolv M förbunden med en
vevaxel N lika med A såsom figur 5
anger. Antag att vevaxeln AT roterar med
samma vinkelhastighet och i fas med
vevaxeln A. Om vätskepelaren vore

SNITT GENOM PUMPENS KUGGUTVÄXIJNG

När transmissionsledningen icke kan matas genom
tyngden, vilket är det enklaste, förses generatorn
med en pump som drives av vevaxeln medels
excenterskivor och lämpligt avpassade
kuggtlt-växlingar.

förlängd utanför kolven M skulle
kolvens rörelse framkalla i främre delen
av pelaren en serie vå^or fullkomligt
identiska med vågorna mellan B och
M, emedan de skulle utgöra
fortsättningen av dessa. Följaktligen skulle
kolven M, om den rörde sit synkront med
B, kunna absorbera hela
energimängden hos de av B framkallade vågorna,
som röra sig längs röret. Man skall
dessutom se att kolven kan absorbera
och utnyttja totala energimängden av
de vågor som möta den, på vilket ställe
i röret man än placerar den, förutsatt
att perioden hos dess alternativa rörelse
är densamma som för kolven A samt att
rörelsefasen är sådan att den tillåter
vågorna som träffa kolven att fortskrida
utanför denna; detta innebär att
kolvrörelsen skall vara i fas med rörelsen
hos det vätskelager som är i beröring
med den.

I detta exempel kommer
maximumtrycket i röret att ingenstädes
överskrida maximumtrycket i grannskapet av
arbetskolven, hur lång
transmissionsledningen än är; detta maximumtryck i
röret blir alltid detsamma vare sig linje-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free