- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
238

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXTERNAS UTSÖNDRINGAR

Växterna måste liksom djuren befria
sig från giftiga ämnen, som bildas
under livsprocessen. Djuren kunna
avlägsna sig från de platser, där de lägga
sina utsöndringar; växten däreniot kan
icke flytta sig från stället. Det har
länge varit känt att växter på detta sätt
kunna göra marken under sig
ofruktsam. Man kan också iakttaga att
växter ha svårt att trivas sida vid sida;
och även detta kan anses bero på
deras utsöndringar. Detta problem har
hittills blivit föga beaktat, men det
kommer utan tvivel att läggas till grund
för den moderna agrikulturen. Ett
exempel, som visar vilken roll
utsöndringarna kunna spela vid ett vanligt
trädgårdsarbete, har man i den
iakttagelse man gjort att växters beskärning
på olämpligt sätt eller på oriktig tid på
något oförklarligt sätt berövar marken
där de växa dess fruktsamhet. Marken
har här faktiskt blivit förgiftad av
utsöndringarna, som måste taga sin väg
genom rötterna, när luftorganen, d. v. s.
blad och blommor, frukt och bark,
blivit bortskurna.

Emedan växterna icke kunna
avlägsna sig från platsen för utsöndringarna
måste de förvandla många av de
skadliga’ ämnena till gaser, som gå ut i
luften och föras bort av vinden. Detta
sker genom blommor och blad. Till
dessa frigjorda gaser ha vi icke blott att
räkna kolsyran, utan också alla de
doftande ämnen, som många blommor och
blad sända ut i luften.

Växterna äga emellertid även ett
annat sätt att frigöra sig från skadliga
ämnen. De förvandla dem nämligen i
andra ämnen, som äro oskadliga och
kunna användas for deras
uppbygg-ningsarbete. En sådan produkt är
barken/ som i många fall bildar ett
kork-liknande läger av döda celler kring
växtens levande kropp. Detta döda
barklager sk jutes alltjämt utåt, därigenom
att nya produkter från ämnesomsätt-

ningen måste oskadliggöras och
samtidigt användas till växtens skydd.

En annan viktig produkt av samma
slags utsöndring är frukten. Frukten
är i huvudsak ett slags lagerlokal för
utsöndrade ämnen, och det är som
bekant just frukterna som äro giftiga
hos en del växter. Men när sedan
frukten samtidigt blivit .förenad med
växtens förökningsorgan förvandlas en del
av de utsöndrade ämnena genom
sekundära enzymprocesser till produkter,
som icke blott äro oskadliga, utan till
och med nyttiga som födoämnen,
såsom exempelvis sockerarterna, fetterna
och äggviteämnena. I det praktiska
livet kallar man denna förvandlings]:
ro-cess för mogning.

.Det är tydligt att växterna mi.ste
iakttaga stor omsorg för att bli av ned
sina utsöndringar på bestämd tid. De
kunna samla de utsöndrade
produkterna i sina egna reservoarer tills
vilope-rioden inträder och då göra sig av med
dem. Detta är fallet med bladen.
Under hela året och särskilt fram emot
hösten fyllas bladen med ämnen, som
äro skadliga för växten; när de blivit
fyllda till brädden falla de av. Bladen
äro växtens viktigaste
avsöndringsor-gan. Där sker avsöndringen icke blott
genom utdunstning, utan det bildas
också om dagen vätskedroppar, vilka
innehålla lösta substanser, stundom i sådan
mängd att de kunna bilda en skorpa
kring bladet. Ibland kunna
produkterna genom enzymprocesser förvandlas
till välluktande oljor, såsom i citronen
och apelsinen. Detsamma är
förhållandet med blommorna, som i detta
avseende äro likställda med bladen.

Att blombladen icke deltaga i
ämnesomsättningen, enär de sakna klorofyll,
antyder att blommorna ännu mer än
bladen utvecklats till ett specifikt
utsöndringsorgan. Att blommorna så
snart vissna tyder också på att de spela
en roll vid avseende på utsöndringen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free