Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
privilegium på egen källare. Han blef slutligen rådman och
domkyrkoföreståndare samt uppförde, såsom ofvan är nämndt,
tvänne prydliga stenhus i staden, hvarjämte han innehade flera
jordagods, bland andra säteriet Strömsholm. Mot slutet af hans
verksamhet började dock hans affärer att gå sämre än förut.
Han sade sig 1680 dels af vådliga händelser dels genom
försträckningar lidit skada på 200,000 d. s. m., af hvilken summa
han var skyldig Hans Haveman i Lybeck 20,000 d. Efter hans
död,fanns emellertid i boet (1687) 300,000 d. s. m. utestående
fordringar. — Närmast honom i afseende å affärernas omfattning
torde kommit borgmästaren Hans Schmedeman († 1655) och
dennas enka Katarina Valleriansdotter, hvilka båda hade stora
förbindelser med Lybeck och Holland. Särskildt bidrog detta
handelshus genom sitt lifliga deltagande i tjärexporten i icke
ringa grad till den viborgska handelns blomstring vid medlet af
1600-talet. Såsom stora grossörer framstodo ock Peter Frese,
Peter Ruuth, Hans Schmidt m. fl. ’). — De förnämsta
kramhand-larne — utom Antoni Borchardt — voro Rötgert Platzman
och Rötgert Sutthoff. Såsom förut är nämndt kunde
kramhand-larne också deltaga i tjärhandeln, under villkor dock att de
uppköpte varan en gros utaf stadens köpmän, men ingalunda i
minut utaf bönderna’-). Det är därför icke alltid lätt att kunna
skilja emellan en köpman och en krämare, hellst det ej heller
synes blifvit något af det 1650 väckta förslaget att göra
inträdet i köpmansgillet beroende af ett minimikapital af 200 d:r s. m.
’)’ Såsom tjärleverantörer och partici[tanter i tjärukompaniet hafva redan
nämnts — förutom de ofvan omtalade faktorerna —: Lorenz Mårtensson, Peter Ruuth,
Blasius König, Hans Ruuth, Hans Schlegel, Herman v. Borgen, Antoni Borchardt,
Johan Vogel, Hans Schmidt och Mårten Mums (alla 1658) samt Herman Harrins,
Johan Tesche, Mattias Ellers, Johan Bussekist och Johan Schult (alla 1665).
Dessutom nämnas vid medlet af seklet såsom mindre tjärexportörer äfven Töns Schult,
Christian Vinberg, Hans Månsson Hajain, Anders Värein m. fi. — Vid periodens
slut voro de största tjärleverantörerna — enligt den förutnämnda
tjärrepartitions-längden af 1702 (se sid. 324. not 2) — Henrik Haveman, Johan Forsell, Peter
Thes-leff, Johan Tesche, Antoni Priem o. s. v.
*) Såsom kramhandlare nämnas — utom de ofvanförmälda: Rötgert
Bois-man (1639); Anders Skarpenberg, Henrik Hertz, Henrik Busk, Henrik Sutthoff.
Blasius König, Henrik Gudrath och Krister Jonsson (alla 1643); Hans Nyman (1645);
Didrik Barkhusen, Jakob Tesche och Hans Schmidt (alla 1650); Jost. Kölling och
Jakob Boisman (1667); Hans Tesche, Herman Frese, Josef Goding, Lorenz Harrius.
Rötgert Sutthoff och Christina Boisman (alla 1685), o. s. v.
Såsom spannmålshandlare nämnas 1685: Antoni Priem, Jakob Dannenberg,
Jockim Frese, Henrik Passau, Peter Ruuth, Johan Hunnius och Jakob Frese.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
