Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 636
RYSKA TIDEN.
periodens sista tid producerade omkring 160,000 tegel om året.
Järnbruken däremot voro och förblefvo nedlagda 1).
Däremot anlades under Katarina II:s tid i närheten af
staden några nya industriella inrättningar, som förtjäna att
ihågkommas. 1782 inrättade kollegierådet Joh. Friedr. Laube på
Herttuala en tåg- och repfabrik, som ännu under de dåliga
skeppsfartskonjunkturerna mot slutet af 1790-talet årligen levererade
3,000 pud rep till ett värde af 14,400 rubel2). Det heter
dock, att fabriken tidigare producerat mycket mera. Under
periodens sista årtionde nämnes ock en spikfabrik, som 1804
egdes af arkitekten Brockman. En viss betydelse vunno också
ett par cikoriefabriker, som på 1780- och 1790-talen anlagts i
närheten af staden.
De onekligen mest betydande industriella inrättningar, som
under 1700-talet af viborgare innehafts, voro emellertid
glasbruken vid Kukkola och Koskis, anlagda 1772 och 1788,
äfvensom spegel fabriken vid Rokkala, anlagd 1794, alla tre belägna
i S:t Johannis kapell. Det förstnämnda glasbruket innehades
1796 af titulärrådet P. W. Thesleff och handlanden af första
gillet Jakob Lundh, hvilken äfven under firma Jakob Lundh &
C:o var egare af såväl Koskis glas- som Rokkala spegelfabrik.
Dessa fabriker tillverkade mot slutet af perioden spegel- och
fönsterglas till ett värde af 60,000 rubel årligen. Men då firman,
som hade ett ansenligt lån från ryska riksbanken, under de
ogynnsamma affärsförhållandena i slutet af perioden råkade på
obestånd, inlöstes fabrikerna 1811 af kejserliga kabinettet3).
Hvad de egentliga handtverksnäringarna angår, ledo de
ännu mera än handeln af den ryska konkurrensen. Det vimlade
i staden af afskedade soldater och andra främlingar, som idkade
handtverk, men ej utgjorde några onera, hvarför de kunde sälja
l) Tegelbruket synes legat där Tiiliruukki förstad nu finnes. — Kronan hade
sina tegelbruk å Havis. 1799 nämnes Joekim Sutthoffs tegelbränneri i S:t
Petersburgska förstaden.
’) Till tågfabriken hämtades hampan mestadels från Kaluga.
’) „För den skuld, stor 265,530 rub. 40 kop., för hvilken handlanden af första
gillet, fabrikör Jakob Lundh häftade till ryska riksbanken, inlöste kronan den 5
nov. 1811 Rokkala och Kukkola spegel- och glasfabriker med därtill donerade 39
hemman och lade dem under kejs. kabinettets förvaltning". — Redan 1765 hade
Joh. Carl Stumpfe erhållit privilegium på anläggandet af en glasfabrik i Metsäkylä
i Nykyrka, hvilken dock genom dålig hushållning redan 1773 blifvit bragt „zu
Grunde". 1796 egde fabrikanten Kraus en glashytta i Jermila i Nykyrka socken.
1801 och 1802 anlades dessutom tvenne glasbruk i Leistilä och Jäppilä.
Ny» fabriker.
[-Handtverksnäringarna.-]
{+Handtverksnä-
ringarna.+}
Den ryska
konkurrensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
