Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
794 ÃTERFÖRENINGENS TID.
Det var _ säsom vi redan antydt - först med hofrättens
inrättande förhâllandet förändrades. Den talrika hofrättsstaten
blef i visst afseende tongifvande i sällskapslifvet. Det uppstod
ett ganska lifligt umgängeslif med ty âtföljande baler och till
ställningar samt i följd däraf flега äktenskap ingängna emel
lan medlemmar af den tyska och svensk-finska societeten. „De
gamla viborgskt-tyska elementen visade sig ganska redobogna
att ingâ en amalgamering med de nya, 1 de mer tänkandes ögon
i alla fall sundare och tidsenligare principerna“. Men ocksâ i
annan bemärkelse blef hofrättens tillkomst epokgörande för det
sociala lifvet i Viborg. „Det torde - heter det i samma källa,
ur hvilken vi hämtat ofvan anförda citat - mähända förefalla
öfverdrifvet, men det pâstâendet saknar icke skäl, att vâr befolk-
ning behöfde komma i personlig beröring med det ämbetsverk,
som i sâ hög instans skipade vâr gamla, frimodiga lag, för att
genomträngas af denna lags rättvisa och frisinnade grundidéer.
Alltnog, en förändring hade inträdt. Svenska började ganska
allmänt talas inom stadens egentligen tyska talande familjer“.
Dock förblef där städse en âtskilnad emellan den tyska och
svenska societeten, och stundom visacle sig t. o. m. tendenser till en
reaktion uti tyskhetens intresse. Genom sitt ypperliga läge som
handelsstad var Viborg under denna period, liksom det varit un
der medeltiden och pâ 1600-talet, den förnämsta afledaren för
de till Finland utvandrande Merkuriitjänarna frân det stora
fäderneslandet, Tyskland. Till den stam af de redan frân 1600
och 1700 talena i Viborg befintliga tyska släkterna1): Thesleff 2),
’) Under perioden blefvo nannien för följande ocksâ tidigare inflyttade tyska
släkter: Sutthoff, Wnlŕfert, I-laveman, Tesche, Zagel m. fl. allt sällsyntare i Viborg,
tills de smäningom alldeles försvnnno.
’) Den Thesleffska släkten förgrenade sig under perioden i särskilda slâkt-
grenar, vanligen benämnda efter de egendomar de innehade. Af titulärrädet
Peter Vilh. Thesleffs ("r 1818) söner hade slutligen generalen Alexander Amatus
Thesleff (f. 1778, -1- 1847) 1812 blifvit adlad och senare tillagts rättighet att pä sin
nummer adoptera sina bröder: generalmajoren Peter Georg Thesleff (f. 1775, -1- 1844;
och kollegierädet Joh. Henr. Thesleff (f. 1776, -1- 1846) jämte deras barn. Alexander
Amatus ärfde Juustila, som sedan egdes af hans son löjtnanten Nikolai Thesleff
(f. 1831, -1- 1888) och dennes söner (Juustila grenen); Peter Georg var fader till
guvernören Alexander Adam Thesleff (f. 1810, -1 1856), som förvärfvade ät sig och
sin släkt Kavantholm (Kavantholmgrenen) äfvensom till statsrâdet Fredr. Vilh. Thes
leff (f. 1824, -1- 1893), fader till stadsläkaren Teodor Thesleff (f. 1854, 1- 1899) och
zigenarforskaren Artnr Thesleff (f. 1871; - Liimatta grenen); Johan Henrike söner;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
