Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETS- OCH KORREKTIONSINRÃTTNINGAR. 867
understöd ât de däri inskrifna - mot slutet af 1860-talet sär-
skilda pensionskassor inrättades för stadens olika societeter: hand
landenas i Viborg pensionskassa, stiftad 1869, med ett grund
kapital af 15,000 mark, däri ocksä inberäknadt hälften af det
förut omnämnda af kommerserâdet J. F. Hackman 1864 donerade
bidraget till en pensionsfond för borgerskapet; handtverkarnes
pensionskassa, hvars reglemente är dateradt 2д/6 1868 och till
hvars grundfond redan i slutet pâ femtiotalet 12,000 mark in
samlats genom särskilda af bokbindaren Sundström, urmakar-
änkan fru Gustafva Hedengren, demoiselle Dillendorff m. fl. för
anstaltade lotterier; pensions- och understödsinrättningen för
tjänande- och arbetande klassen, med stadgar af 3/„ 1874, af
hvars grundkapital 40,000 mark donerats af kommerserâdet J. F.
Hackman och 10,000 mark utanordnats af sparbankens vinst
medel; Viborgs stads folkskollärares pensionskassa1), med stadgar
af 1875, hvars grundkapital hopbragtes genom sammanslag
ning af den staden tillfallande andelen af brännvinsskatten,
hälften af folkskolekassans räntor äfvensom de af medlemmarne
inbetalda pensionsafgifterna; belöningsfonden för meriterade tjän
stehjon, inrättad i november 1875, till hvilken handlanden Vilh.
Rothe donerat 10,000 mark sâsom grundfond.
Lägger man till alla dessa välgörenhetsanstalter och kassor den
visserligen af kronan underhâllna men delvis ock af staden anlitade
stora arbets- och korrektionsinrättningen `-) 1 Pantsarlaks, anlaggd
1) Dcnna kassa upphörde, när ständerna beviljade pension ät folkskolekären
i landets städer, och de af delegarene inbetalade medlen âterburos ät dem, som till
största delen ännu voro i stadens folkskolors tjänst.
’) Om denna anstalts tillkomst mä nämnas fölìande. Den ‘°/, 1805 testa
menterade öfversten Johan von Stampher till kronan Nygärds hemman jämte
15.500 rub. b:ko ass. för att till välgörande ändamäl användas. Pâ grund af den
пуща korrektionshusinrättningen i andra länder medfört, omfattades redan tidigt i
lânet tanken pä inrättandet af en sädan i Viborg. Redan 1818 hade under lands
höfdingen C. J. Walléens nitiska ledning en insamling för ändamälet päbörjats, som
inbragte en summa ai 63,800 rub. b:ko ass. Kronau bifogade nu härtill den Stampher
ska donationen och anslog ytterligare 1829 för ändamâlet sjundedelen af Finlands dâ
varande arbetshusfond, 132,000 rub. b:ko ass., samt en like stor andel i nämnda fonds
därefter inflytande ärliga inkomster, hvilket utgjorde omkring 2,000 rub. ш- om äret.
- 1831 öppnades inrättningen äfvensom Nygârds uppfostringsanstalt. Enligt utfär
dadt reglemente stod inrâttningen lmder inseende af landshöfdingen med biträde af en
direktion, bestäende af tjänstemän och borgare ì Viborg. 1831 anladee i närheten af
inrättningen ett tegelbruk, vid hvilket en del af hjonen sysselsattes. - Ãr 1869 af
skiljdes Nygärds uppfostringsanstalt frän arbets- och korrektionsinrättningen. I denna
voro under âren 1870-75 intagna emellan 200 och 300 personer ârligen, äfvensom i
uppfostrìngsanstalten omkring 40 barn, (20 af hvartdera könet).
Arbels- och
korrektione
iniällnìngen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
