- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
159

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty ingen ville låta sin hund sitta vid gropen de långa
och kalla vinternätterna. Man satte dit ankor, de
fröso ej påstod man, men ej heller snattrade de så
högt att vargarna hörde dem.

Man måste försöka med något annat, och så lade
man halm i en vanlig kolryss, där kontorsherrarna
togo plats jämte en tämligen stor gris. Den skulle helt
säkert locka vargarne ut på den snöbelagda ljusa isen.
Ja, helt säkert! Så körde man åstad. Kneps grisen i
öronen, så skrek han högljudt. Man spejade och
frös, men inga vargar kom ned från bergen. Frusen
och misslynt kom man hem.

Försöket att med gris locka fram vargar till de
spejande och duktiga skyttar, som trotsade den
nordiska vinternatten, skedde icke endast på Helgeboda
utan försöktes på många ställen, såväl i Värmland
som i andra delar af landet. Sägnerna förtälja att
jakten en och annan gång lyckats, ehuru jägarne på
Helgeboda icke hade tur.

Man gaf sig ej så snart, utan fortsatte såväl med att
gillra groparne, som att fara ut med grisen och sitta
natten lång vid vakgluggen. Ingen varg lyckades
man dock få lifvet af.

Man hade hunnit in på det nya året, och alltjämt
sågs spår af vargar och hördes tjut af dem, det var
mer än otur helst som ryktet förmälde att på
grannbruken och här och där i byggderna hade man
dödat vargar.

En dag i gråljusningen hände sig att »Lill Anders»
(kontorspojken) som skötte groparne kom i fyrsprång
uppför kontorstrappan och förkunnade, att nu hade
han vargen i gropen, hela gillertäcket var nedrifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vildmarks/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free