- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
134

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

Ännu nära trettio år senare var det svårt för honom att
tala om den närmaste tiden efter Johan Stiernborgs död.

Han hade varit så upprörd och söndersliten att någon
sorg inte fick rum inom honom då, den inträdde först
senare.

Den förfärliga vrede han känt mot Gunnel hade
dämpats när hon självmant begärt sin herres förlåtelse inför
själve kyrkoherden. Hon skulle inte ha sagt: "ifall jag
gjort husbonden något ont", men det är inte lätt att
avge en bekännelse som skulle föra till stupstocken. Han
sökte henne i stugan, hon fanns där inte, och då gick
den möjligheten upp för honom att hon försökt att fly.
— Sök nere i färgeriet, sade Brita Andersdotter.

På vägen dit mötte han löjtnant Ekestubbe som kom
med jaktväskan utspänd av räv. De två männen stannade
och stirrade på varandra, så gick Jöns vidare. Löjtnanten
skulle bara vetat vilket uppdrag Jöns Värdig fått av sin
husbonde, då skulle Värdig stupat med en kula i ryggen.
Ja, jag är ute i farliga ärenden, tänkte han.

Gunnel stod i färgeriet och stoppade ner tygbuntar i en
klövjesäck.

Frun hade varit rasande över att hon bett herren om
förlåtelse, befallt henne att fly och gett henne hundra daler
silvermynt. Hon hade sagt att herren inför Gud i
kyrkoherdens närvaro vittnat om vilken god hustru hon varit,
så själv hade hon intet att frukta.

Det blev Värdig för mycket.

— Hon ska inte vara för säker, den horan och
mörderskan, sade han. Om jag förmår något, så ska hon få
sitt straff.

— Om du anklagar frun, handlar du mot husbondens
önskan, sade Gunnel skrämd. Han förlät, han ville inte

*34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free