Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Kolmilan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin "Wägner
dagar grubblade över historiens — han sade inte Guds —
mening med Sverige, såg han den i en marsch mot Norge.
Enligt överstens uppfattning som påverkade de yngre
officerarna, skulle ett sådant företag knyta an vid de
svenska militära traditionerna, så länge bortglömda.
Översten ansåg att Danmark med sin infernaliskt skickliga
politik varit Karl XII:s farligaste fiende, och att
stormaktsväldet kunnat räddas, om inte kungens död satt
stopp för planen att via Norge ge Danmark ett kraftigt
slag tillbaka. Den svenska armén var nu kallad att
fullfölja Karl XII:s och Bernadottarnas kungstanke,
återupprätta Sveriges anseende som krigarstat och vidga dess
kringskurna maktområde.
Farfar hade sagt att stiernborgarna inte någonsin varit
krigiskt lagda, men han skulle ha levat och sett sin
sonson i dessa dagar! Han fruktade ingenting, inte ens
för-lupna kulor och döden på slagfältet, bara han först hunnit
fira bröllop med Roda och säkerställa henne, helst även
ätten. Han telegraferade till henne ett långt telegram och
bad henne ta första båt, ty det brådskade. Hennes svar
kom ett par dagar innan regementet fick uppmarschorder
västerut. Det lydde: Impossible.
Den natten gick han oavbrutet fram och åter i
tältgatan, och bassarna undrade om han trodde att de
verkligen tänkte rymma, eller vad som gick åt honom.
Sanningen var att han höll på att bli galen och galen av
fruktan att bli galen. Han hade inte haft en aning om
att ett sådant raseri fanns och en sådan förtvivlan. Han
var en kolmila som förbrändes ner till jorden. Men
gudskelov, tänkte han, den som vill dö, den kan alltid dö
när det är krig, och ingen behöver veta annat än att
dödsorsaken var berömvärd tapperhet.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
