- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
328

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Vagn 56, plats 22

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

Den snälla frun svarade, fast hon förstod att den
med-resandes fråga inte var riktad till henne.

— Det är väl aldrig för att damen så vänligt avstod sin
nederplats åt mig?

Rösten där uppe fick ett generat och ursäktande
tonfall: förlåt mig, men jag har lagt mig till med vanan att
tala högt när jag är ensam och nu hade jag glömt att jag
hade sällskap.

Medan de två damerna utbytte åsikter om kupévärmens
inflytande på sinnesstämningen, började fru Krill mitt
i en mening låta som sin mans sågverk. Lika livliga
snarkningar kom från kupén intill och vid detta
ackompanjemang försökte Roda finna en förklaring på en oförklarlig
ångest. Den var oförklarlig, ty hon borde inte alls ha varit
beklämd. Hon uppbjöd hela sin viljekraft och försökte
att känna sig lycklig i stället. Det borde väl hon vara
som hunnit fem, sex generationer bortom en tid då ett
barn kunde uppfostras med så kusliga metoder som dem
vilka använts på Christoph Stiernborg utan att hans mor
med sitt: Schweige, leide, meide kunnat förhindra det.
Hennes mor och morfar hade varit nöjda om hon själv
sonade sina barnsliga fel genom att erkänna dem och lova
att aldrig göra så mer. Även om hon trots förbud plockade
hallon på den förbjudna ormtomten hade de behandlat
henne milt. Hon hade inte som Christoph behövt
uppbåda några orimliga skamkänslor eller ett
syndmedvetande som var onaturligt för ett litet barn. Hon hade
sluppit att bli en psykopat, fastspikad vid
barndomsupplevelsernas kors.

Ja, svarade hon sig själv, men det besynnerliga var att
det hade Christoph inte heller blivit. Han hade bevarat
sitt sinne från bitterhet. Man kunde inte sätta hans upp-

328

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free