- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
331

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Vagn 56, plats 22

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

att bygga sitt iiv omkring kommer att förlama min
handlingskraft, tror du inte? Här i den trakt där mina
förfäder levde, kunde jag om jag velat ha levat ansvarslöst
och meningsfullt. Nu tycker jag att jag var en komplett
idiot som gav mig i väg för att leva ansvarsfullt och
meningslöst."

Krafset med pennan hade lugnat henne, så att hon fick
ett par timmars halvsömn när hon svarat fru Krill på
frågan var man befann sig.

Då hon kom ut i korridoren på morgonen och drog
undan gardinerna, sken vårsolen över hagar och mossar.
Snö och barmark bildade effektfulla mönster i svart, vitt
och höstsädesgrönt, smältvattnet glittrade i dikena, folk
pratade utanför stationshusen på samma gamla
småländska som var som gjord för skämtsamma angrepp och
snabba svar. Denna värld som hon inte ägnat tanke eller
intresse på nära tjugu år tillät sig att vara kvar, att
bereda sig på vår, att i avsaknad av hennes omsorger hålla
uppe sitt humör.

Hon försökte göra sig redo invärtes och utvärtes att
möta den.

Alexander Stiernborg var besvärad av att möta kusinen
vid stationen, men måste fara eftersom Ulla lovat det.
Minnesbilden av Roda från 1909 stod så klar för hans
syn att han tittade efter en grånande flicka i stor hatt
och otympligt bagage. Men innan han hunnit fram till
sovkupén fick han se henne hjälpa ner fru Krill, och sen
kom hon emot honom, klädd i en liten sorghatt som slöt
sig tätt kring ett shinglat huvud. Hon hade vid ulster,
kort klänning och grova skor och bar själv sin
attachéväska.

331

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free