- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
376

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Uppbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

mänska. Jo, nog har jag kommit över de två litrarna som
det kostade mig att du stannade på Svinaskogen, de var
inte så dyra då ...

— Efter vad en sport, så har du inte hejdat dig för att
de blev dyrare, du har ju förlorat litrar på mig ända sen.

— Ja, men det var ju inte meningen att jag skulle
förlora, Livia. Den gången då den jäkla ordföranden i
fattigvården mot min röst försökte få av dig din farfars
snusdosa som var det enda han lämnade efter sig, för att ni
inte ville betala doktorn han skickade på er, då sa jag till
förman att nu slår jag vad om att hon tar sin mor och sin
unge med sig och ger sig i väg från den här kommunen.
Och då sa han, att det tror jag med, för hon skulle i stället
haft betalt som hyddat gubben i två år utan kostnad för
det allmänna. Men, sa han, jag kan ju sätta två litrar på
att hon stannar, för det är lättare bå för dig och mig att
ta ut ransonerna om kärringarna tror att det är ett vad.

— Du skulle ha slutat sen Persson, håll mjölkkrukan
medan jag låser upp.

— Ja, det är ju klart att jag skulle, men se en ville ju
allt vinna nån gång. Så att när det spordes att du hade
anbud på att bli gift till den där gårafjärdingen i
Björktorp och ta din pojke med, då tänkte jag att lyckan skulle
vända sig både för dig och mig. Agronomen han var ju
förlovad då.

— En kan väl hatt andra förhinder, sade Livia. Spänta
några stickor åt mig, Persson!

— Sa du andra förhinder? Jag sa till förman att det är
agronomen hon inte kan glömma! Och när han sen kom
hem igen utan ring på fingret och togs med arrendet, då
slog jag vad att du skulle gå kvar här och sova under

376

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free