Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinden vände bladen
— Efter vacl jag har sett, så är hon duktig till att leta
och dålig till att finna. Det tas hon med själv.
— Närsynt?
— Jag menar inte att hon aldrig ser var hon lagt saker,
men hon frågar och frågar om människans uppgift på
jorden, och om en ger henne besked ena dagen så frågar
hon den nästa igen. Hon blir aldrig viss i sitt sinne.
Frun har varit så besatt på mig många gånger därför att
hon tror jag hålls och städar och lagar uppe hos Roda
för länge.
Sociologiska undersökningar? undrade han för sig själv.
— Du får allt ge dig tid att svara, Livia.
— Det blir ju slut med det nu när vi flyttar.
— Men sådant fältarbete är viktigt.
— Vad menar du med det? Inte kan hon lära sig att
hacka upp ett land eller gallra en fåra.
— Jag menar inte så. Jag menar att det är viktigt att
skriva upp vad människor trodde så här på landet, för
att framtidens människor ska kunna läsa om det.
— Det kan väl hända, det förstår jag mig inte på. Men
vad angår Roda, så vill hon veta vad hon själv ska tro,
det kan jag tala om.
— Fröken Pendrich har dolt sitt verkliga syfte väl,
tänkte han. Men vilken tur att få tag i Livia som är så
rättfram.
Adel stod och väntade på dem vid skärningspunkten
mellan gamla och nya vägen. Inte ens den klumpiga
helgdagskostymen kunde dölja hans överraskande skönhet
och grace.
— Varför tog ni inte opp mormor? frågade han
ängsligt.
— Har du inte passat henne? Är hon borta?
28 Wägner Vinden vände bladen
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
