Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
bakom och lurar? Ja, jag minns nu att Tilda lämnade bort
en pojk.
— Det är jag det, och jag har också kommit in vid
järnvägen.
— Vad är han då?
— Sekreterare i Järnvägsstyrelsen.
— Måntro det? Vad har du för dig bakom ryggen på
mig, Livia?
— Jag bara såg efter vad ni läste.
Den gamle var tydligt oroad av Livias beteende.
— Skulle herrn, jag kan inte säga efter titeln, vilja torka
mig i pannan, här är visst farlia varmt. Tackar. Ja, aldrig
förr har det hänt att någon av Värdigas tittat till mig
sedan jag blev slagen av min svåra sjukdom. Varför
kommer ni nu?
— För att vi tycker det är synd om Skarp och vi
undrade om ni visste något om attentatet på
dymmelonsdags-kväll, sade Livia obevekligt.
— Vi ville höra en gammal järnvägsmans uppfattning
av saken, sade Sjömalm vänligt.
— Er syster borde ha begrepet att jag stackare inte kan
veta något där jag sitter. Jag är från ånglokens tid jag.
— Har inte Skarpas flicka sagt er att Skarp är
misstänkt då?
— Jo, det förstås, och det förstår jag mig på, jag menar,
jag vet vad det vill säga att gå omkring och vara
misstänkt utan orsak, herrn. Man vill helst göra av med sig,
herrn, så svårt är det. Herrn borde förordna att de håller
Skärpen under bevakning, antingen han är skyldig eller
oskyldig, annars så kan han göra sig något illa.
— Om han är oskyldig blir han ju frikänd, så jag vet
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
