Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Befallningsmans begravning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
Livia kunde inte med när godsägaren talade i den tonen.
— Jag skulle vara tacksam om jag kunde få mina pengar
i kväll, för godsägaren är nog inte uppe i morgon bitti
när jag ger mig i väg, sade hon.
Adel var mycket underhållande medan han klädde av sig
i vävkammaren. — Vet mor var Albanien ligger? Det
vet jag. Vet mor vad materia är? Det hörde jag när
doktorn och veterinären och disponenten Krill pratade med
min far. Han tvekade lite när han skulle redogöra för
samtalet. Det är baggar och rost och skravelsjuka och
om-löpningar och leverflundra som fåren dör av, men
vetenskapen rår på materien, sa de.
Livia borstade av hans nya kostym.
— Du har inte satt en enda fläck, sade hon. Var det
skönt att få av de nya skorna?
— Min far frågade om mor var med på att jag följde
med honom i ambulansen till stån? Han skulle ringa till
fröken i skolan, men jag kommer förstås igen med
bussen. Jag skulle gå upp till läroverket också.
— Ja, det blir nog bra, min lille kalv.
Som hon sagt det, visste hon, att hon använde detta
smeknamn för sista gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
