Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskohjertat, af Fr. Sander - Tiden är ond, af Samme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För allt det goda, sanna, sköna varm,
Hvad du är rik på kärlek och försoning!
En högre sällhet framstår för din syn,
Du gläder dig åt trons och hoppets vingar,
Och morgonsolen dig en helsning bringar
Från vännerna och vännen ofvan skyn.
Ett ljus i mörkret lyser underbarast,
Motsatta krafter kämpa med hvarann:
Mot ödets makter upprätt står en man,
Den djupast känner, tänker ofta klarast.
Välan, o menskohjerta, lögnens ord
Och våldet möt med hatets hela styrka,
Med hela värman af din kärlek dyrka
Det heliga i himmel och på jord!
Ond är tiden, – så med ständigt gnäll
Ordade en högst förståndig herre -
Det är tydligt, att den blir allt värre,
Se’n den blifvit så materiell.
Mammonsdyrkan råder öfverallt,
Titelsjuka är en allmän krämpa;
Men för ljuset ingen mer vill kämpa,
För idéerna är hjertat kallt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
