- Project Runeberg -  Vittra skrifter i urval /
25

(1910) [MARC] [MARC] Author: Pontus Wikner With: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1863)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FILOSOFENS MORGONDRÖMMAR. 25

De sista orden föranleddes af en sakta västanvind,
som först smekte Aristokles’ kind och sedan lekte
en stund mellan platanens grenar. Det halfvissnade
bladet tycktes hafva fått lif igen. Det rörde sig
såsom till syskondans med sina friskare grannar.

- Athen, du de ärorika minnenas stad! O, att den
lifsfläkt vore nära, som kunde gjuta ett förnyadt
lif i dina vissnade leder! Det är väl icke genom
mig som den skall nalkas dig, men det gör detsamma;
komme den blott öfver dig i dubbelt mått!

En ny fläkt susade fram genom trädgården och denna
gång starkare. Det halfvissnade bladet dansade ej
längre, det skälfde för vindens styrka.

- Athen, du de ärorika minnenas stad! Kanske bäfvar
äfven du för hjälpen, när den en gång nalkas
dig. Men du skall, du måste lefva, mitt älskade
fädernesland.

Vinden brusade för tredje gången fram öfver dalen
och denna gång så starkt, att trädens kronor böjde
sig. En tjock sky gick i detta ögonblick öfver månen
och nejden insveptes i dunkel. Aristokles såg upp
mot himmelen, och hans lockar fladdrade för vinden.

- Zevs, allsvåldige fader, och du Pallas Athene, som
älskar dessa åt dig helgade murar! Rädden,
o rädden min olyckliga fädernestad! Omgjorden mig
med kraft att kämpa för dess välgång, för dess
frälsning eller gifven denna kraft åt hvem I viljen,
men rädden, o rädden min olyckliga fädernestad!

Månen hade åter trädt fram undan det skymmande
molnet. Aristokles lät sitt öga falla på platanen. Det
halfvissnade bladet var borta; den sista vindstöten
hade afslitit det.

- Ha, Athen, du de ärorika minnenas stad! - utropade
den sextonårige ynglingen. - Hvilket förebud! Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vittrskr/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free