Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Uren ställas. Pencroff nöjd. Misstänkt rök. Röda åns lopp. Lincoln-öns flora. Dess fauna. Bergsfasanerna. Känguruerna förföljas. Agutin. Grant-sjön. Återkomst till Spiseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konkavt böjda stranden bildade en skarp kontrast mot
sjöns nedre spetsiga del. Talrika vattenfoglar uppehöllo
sig på stränderna af denna lilla Ontario, hvari dess
amerikanska namnes “tusen öar“ representerades af en på
några hundratals fots afstånd från södra stranden öfver
vattenytan uppskjutande klippa. Der lefde tillsammans
flere par kungsfiskare; sittande uppmärksamma och
orörliga på någon sten, lurade de på de förbisimmande
fiskarna, störtade sig ibland i vattnet, uppgifvande ett gällt
skri, och då de åter visade sig, höllo de sitt rof i
näbben. Dessutom kråmade sig på stränderna och på
klippan gräsänder, pelikaner, sumphönor, rödnäbbar,
philedoner med tånglik tunga och en eller två af dessa
ståtliga lyrsvansar, i hvilkas böjda stjert de yttersta fjädrarna
likna de behagfullt svängda uppståndarna af en lyra.
Vattnet i sjön var sött, klart och något svart, och af här och
der synliga bubblor samt af koncentriska cirklar, som
skuro hvarandra på vattenytan, kunde man gissa till, att
der var ganska godt om fisk.
— Minsann är den inte vacker, den här sjön! —
utbrast Gideon Spilett. — Man skulle kunna trifvas bra
på dess stränder!
— Det skola vi också! — svarade Cyrus Smith.
Då nybyggarna ville återvända till Spiseln utan att
göra några krokvägar, styrde de sina steg mot den
vinkel, som bildades i söder genom föreningen af sjöns
stränder. Ej utan svårighet banade de sig väg genom dessa
snår och buskar, hvilkas grenar aldrig förr blifvit
undanböjda af en menniskas hand, och sålunda närmade de sig
kusten i rigtning mot Stora Utsigts-platån. De tillryggalade
två mil i denna kosa, och sedan de passerat de sista
träden, visade sig för deras blickar platån, beklädd med
tjockt gräs, och der bakom det oändliga hafvet.
För att återkomma till Spiseln behöfde de endast
vandra öfver platån en mil i sned rigtning och nedstiga
vid den bugt, som bildades af första krökningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
