Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 54. Undersökning af halfön Serpentine. Läger vid mynningen af Vattenfalls-floden. På sexhundra stegs afstånd från corralen. Rekognoscering företagen af Gideon Spilett och Pencroff. Deras återkomst. Alla följas åt. En öppen port. Ett upplyst fönster. I månskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Femtiofjerde kapitlet.
Undersökning af halfön Serpentine. — Läger vid mynningen af
Vattenfalls-floden. — På sexhundra stegs afstånd från corralen. —
Rekognoscering företagen af Gideon Spilett och Pencroff. — Deras
återkomst. — Alla följas åt. — En öppen port. — Ett upplyst fönster.
— I månskenet.
Den följande dagen, den 18 Februari, egnades åt
undersökning af hela den skogbevuxna del af halfön, som
bildade stranden från Reptil-udden ända till
Vattenfalls-floden. Nybyggarna kunde fullständigt genomleta denna
skog, hvars bredd vexlade mellan tre och fyra mil, ty
den begränsades af Serpentine-halföns båda stränder.
Genom sin höjd och sitt täta löfverk gåfvo träden ett
uttryck för jordens alstrande kraft, hvilken var mera
förvånande här än på någon annan del af ön. Man skulle
hafva kunnat säga, att ett litet stycke af Amerikas eller
Centralafrikas urskogar blifvit förflyttadt till denna
tempererade zon, hvilken omständighet framkallade det
antagandet, att dessa ståtliga träd i denna jord — fuktig
i sitt öfre lager, men i de lägre uppvärmd af den
vulkaniska elden — funno en värme, som icke kunde
tillhöra ett tempereradt klimat. De förherskande trädslagen
voro just dessa kaurier och eucalypter, som uppnå så
gigantiska dimensioner.
Men det var icke nybyggarnas mål att beundra
dessa växtrikets praktfulla jettar. De visste redan, att
Lincoln-ön i detta hänseende skulle kunnat försvara sin
plats bland de Canariska öarnas grupp, hvilken i
forntiden bar namnet De lycksaligas öar. Men ack, nu
tillhörde dem icke deras ö hel och hållen; andra hade tagit
densamma i besittning, missdådare trampade dess mark,
och dessa måste man förgöra ända till sista man.
På öns vestra kust kunde man icke upptäcka några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0647.html
