Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOANDRA KAPITLET
191
Jag granskar rymden, men den är öde och tom liksom
stränderna.
Emellertid ledes jag i inbillningen in på underbara
palaeontologiska fantasier. Jag drömmer helt vaken.
På vattenytan tror jag mig se enorma Chersiter, dessa
antediluvianska sköldpaddor, som likna flytande öar. På
de dystra stränderna vandra de första dagarnas stora
däggdjur: Leptotherium, som man funnit i Brasiliens
grottor; Mericotherium, som kommit från Sibiriens
isre-gioner; längre bort gömmer sig den tjockhudade,
gigantiska tapiren Lophiodon bakom klipporna, färdig att
kämpa om rofvet med Anoplotherium, det besynnerliga
djuret, som har tycke på en gång af rhinoceros, häst,
flodhäst och kamel, liksom om skaparen vid brådskan
under verldens första timmar skulle sammanslagit flera
djur till ett enda. Den jettelika Mastodonten svänger
sin snabel och söndersmular strandens klippor med sina
betar, under det Megatherium, stödd på sina ofantliga
tassar, uppkastar jorden och med sitt bölande väcker
granitens klingande eko. Högre upp klättrar den första
apan, som visade sig på jordytan, uppför branterna, och
ännu högre i den täta luften sväfvar Pterodactylus
med sina handlika vingar lik en stor läderlapp.
Slutligen utbreda ofantliga foglar, större än kasuaren,
större än strutsen, sina långa vingar i de högsta
luftlagren och stöta stundom sina hufvuden mot
granit-hvalfvet.
Hela denna fossila verld framstår på nytt för min
inbillning, och jag tycker mig lefva i den bibliska skapelsens
tider, långt före menniskans födelse, då den ännu
ofulländade jorden icke förmådde nära henne. Min dröm går
tillbaka till de första lefvande varelsernas uppträdande.
Däggdjuren försvinna, derefter foglarna, vidare den
sekundära periodens reptilier och slutligen fiskarna,
crusta-céerna, molluskerna, leddjuren. Öfvergångsperiodens
Zoo-phyter återgå i sin tur till intet. Jordens bela tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
