Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. I hvilket ingeniör Robur handlar som om han ville täfla om ett af de Monthyonska prisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvars grönskande vinstockar betäcka hela detta land,
hvilket lifligt påminner om trakterna vid Bordelais eller
Bourgogne.
Denna promenad på femhundra kilometer, öfver lilla
och stora Kabylien, slutade vid middagstiden vid spetsen
af Kasbah strax bredvid Algier. Hvilket skådespel för
passagerarna ombord på Albatros! Denna öppna redd,
som utbreder sig mellan cap Matifou och pointe Pescade,
denna kust, bebygd med leende, hvita villor, palatser och
kapeller, dessa nyckfulla dalar, beklädda med gröna
mantlar, detta blånande Medelhaf, genomkorsadt af väldiga
atlanterångare, hvilka sågo ut som små ångbåtar! Och
så fortsatte det hela vägen till det pittoreska Oran, hvars
invånare, fördröjda i slottsträdgårdarna, kunde se Albatros
bland aftonens första stjernor.
Om Onkel Prudent och Phil Evans undrade hvad
det var för en idé af ingeniör Robur att låta deras
flygande fängelse sväfva öfver Algeriet — denna
fortsättning af Frankrike på motsatta stranden af ett haf, som
verkligen förtjenar namnet Franska bugten, — så måste
de i alla händelser tänka, att denna idé var särdeles
god två timmar efter solnedgången. En vridning, som
rorgängaren gjorde med styrhjulet, förde Albatros mot
sydost, och dagen derpå, sedan den kommit förbi Tells
bergland, såg den dagen bryta in öfver Saharas
vidsträckta sandhaf.
Se här hvad som hände vid början af den 8:de Juli.
Man passerade den lilla byn Géryville, uppförd liksom
Laghouat, på öknens gräns för att underlätta eröfringen
af Kabylien. Man passerade vidare och icke utan
svårighet passet Stillen, vid en ganska häftig vind. Man
for fram öfver öknen, stundom långsamt öfver de
grönskande oaserna, stundom med en ofantlig hastighet, som
öfverträffade gamens flygt. Flera gånger måste man
till och med skjuta på dessa farliga foglar, hvilka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
