Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. kap. I hvilket Albatros gör något, som kanske ingen kan göra efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Var icke ögonblicket nu inne att afsluta resan genom att
förstöra apparaten?
Hvad som är säkert är det, att denna dag, den 24
Juli, hade ingeniören ifriga rådpläningar med sin
underbefälhafvare. Vid flere olika tillfällen rådfrågade Tom
Turner och han barometern — denna gång icke längre
för att mäta den uppnådda höjden, utan för att taga
reda på, hvilken väderlek den bebådade. Utan tvifvel
märktes några förebud, hvilka man måste taga i
beräkning.
Onkel Prudent trodde sig också märka, att Robur
sökte att undersöka, hvad som återstod i hans
förråder af alla slag, så väl för de uppehållande och
pådrifvande maskinernas underhåll som för de menskliga
maskinernas, hvilkas regelbundna arbete icke borde vara
mindre betryggadt ombord.
Allt detta tycktes tyda på, att Robur funderade på
att vända om.
— Vända om? — sade Phil Evans. — Men hvarthän?
— Dit, hvarest denne Robur ånyo kan förse sig
med proviant och dylikt, — svarade Onkel Prudent.
— Det stället måste vara en okänd ö i Stilla
hafvet, befolkad med en koloni af skurkar, värdiga sin herre
och förman.
— Det är också min åsigt, Phil Evans. Jag tror
verkligen, att han funderar på att styra mot vester och
med den hastighet, som han förfogar öfver, skall han
snart uppnå målet!
— Men om han anländer dit, skola vi blifva
urståndsatta att verkställa våra planer . . .
— Han skall icke få komma dit, Phil Evans!
De båda kollegerna hade tydligen till en del gissat
ut ingeniörens planer. Allt efter som dagen framskred,
blef det icke längre tvifvelaktigt, att icke Albatros,
sedan den framträngt ända till sydpolarhafvets gränser, på
allvar började gå tillbaka. Då isarna hade inkräktat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
