Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en af de oräkneliga atomer eller kraftpunkter, som
utgöra hvad man kallar materien; den har varit
verksam i hvar och en af de organiska förbindelser
atomerna ingått, verksam i hvarje molekyl af den
protoplasmatiska lifsström, som flutit genom de
geologiska åldrarne. Men denna princip är rent kaotisk
och skulle aldrig genom sig själf kunnat framgestalta
en ordnad värld. Försöket att ensamt i kampen om
tillvaron få förklaringsgrunden för organismernas
stegrade utbildning och lifvets högre utdaning lider
af ett metodfel, som likväl här icke är rätta platsen
att påpeka och utreda. Men jämte denna princip
verkar en annan, en ordnande, som har eller synes
hafva en plan och ett mål. Huru vi hafva att
benämna denna ordnande princip kan lämnas å sido.
Om vi kallade den det absoluta, skulle mången
frukta, att vi därmed veke från erfarenhetens
område in på metafysikens; om vi kallade den Gud,
kunde man säga, att vi från vetenskapens område
veke in på trons. Ett kunna vi med visshet utsäga,
att vårt eget tänkande har med den ordnande
världs-principen något befryndadt. Det inom oss, som vi
kalla våra tankelagar, det inom oss, som utgör vår
logiska apparat och gestaltar den kaotiska mängden
af våra sinnesförnimmelser till ordnade
föreställnings-grupper och sluter dessa tillsammans i vårt
medvetandes personliga enhet, denna vår inre organisation
har, anmärkte jag, något befryndadt med den
ordnande världsprincipen. Ty vore det icke så, då skulle
vår logik och vår ur logiken framarbetade
matematik icke kunna tillämpas på den värld, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
