Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miska estetik, som ur föregående djurformer har
frambragt den mänskliga kroppsbyggnadens
proportioner och rörelserytmus, tonar in i människosjälen
som konstskapande lust och skönhetskänsla, och
djupast har konsten sitt ursprung, sin lifsrot och sin
ingifvelse från denna i alltet verkande makt. När
den så kallade innehållsestetikens eller idéestetikens
fader, den helleniske tänkaren Plato, sade, att det
sköna är afbilder af de eviga idéerna, af de lefvande
mönsterbilderna i det gudomliga förnuftet, så står
hans åsikt icke fjärran från den, hvilken jag här
såsom min har uttalat.
Emedan den formdanande lusten sålunda är ett
väsentligt element i människonaturen, yppar den sig
också ganska tidigt. Den har antagligen funnits i
och med de första jordeväsen, som med skäl kunnat
kallas människor. Den har varit en förströelse, en
glädjekälla och en läkedom mot sorgen redan i de
älsta tider af vårt släktes historia, hvartill
forskningen kan tränga. Från kvartärperiodens stenålder
har man funnit flere intyg om konstnärlig lust:
dolk-handtag af renhorn, formade till renens gestalt,
inristningar i vapen och redskap, på hvilka mammuten,
renen, oxen, hästen, fisken blifvit afbildade. De äro
stundom gjorda med en förvånande artistisk talang
och träffsäkerhet, vittnande om liflig uppfattning af
det karakteristiska hos föremålet och om en öfvad
hand.
I barnets lust att rita återfinna vi samma ädla
instinkt, uppenbarande sig i sin allra primitivaste
yttring. Den framträder vanligtvis mellan tredje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
