Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat där i sin estetiska utveckling. Men hos andra
utveckla sig tidigt och på ett rent af förvånande sätt
de egenskaper, som utgöra konstnären: den snabba
och säkra uppfattningen, den lika säkra handföringen,
och det dröjer då icke länge, innan man ser känslan
för själsuttrycket, ja, känslan för det ideala
uppenbara sig. Det är ur sådana försök, som slutligen
Greklands konst har frambragt sina gudar, i hvilka
mönsterbilder af mänsklig skönhet ställts för våra
ögon, och renässansen frambragt sina af änglar och
helgon omgifna madonnor, hvilkas åsyn, i
betraktelsens stund, lyfter oss upp i en värld af öfverjordisk
harmoni.
Jag nämde Plato nyss. Han förklarade det sköna
så, att det är afbilder af de eviga idéerna i det
gudomliga förnuftet och härstammar från den värld,
hvars sol är det goda. Plato är skapare af
idéestetiken, hvars förnämste representanter i vårt
århundrade varit Hegel och hans lärjunge Friedr. Theod.
Viseher. Efter dem har en empirisk, experimentell
estetik uppstått, förnämligast genom den ryktbare
naturforskaren Fechner. För att komma till
vetenskaplig exakthet och klarhet måste den estetiska
forskningen beträda och intränga på andra områden än
de filosofiska idéernas; den väg, som Fechner sökt
bana, är nödvändig och skall väl också leda till sitt
afsedda mål att gifva estetiken och konstteorien en
säker grund på erfarenhetens område.
Anmärkningsvärdt är emellertid, att empirikern
Fechner, när han velat förklara det skönas väsen,
intager en ståndpunkt, ej långt från Platos, gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
