Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
problemet, anföra ur modernas historia ett exempel
härpå. Jag skall senare visa hvilka de viktigare
faktorer äro, som inverka på det sätt, att
människosläktets gemensamma skönhetskänsla uppträder så
Proteusartad, att man kunnat tvifla på hennes enhet
och allmängiltighet. Jag skall senare visa, huru det
tillfälliga affekttillståndet, huru individuella olikheter,
huru lefnadsåldern, könet, yrket, ståndet, sederna
och moderna, den religiösa världsåskådningen, den
sociala tidsanden, huru nationaliteten och rasen
inverka på människans estetiska organisation och
frambringa olika konstriktningar och olika smakomdömen.
Nu för tillfället blott exempel på huru moderna
kunna inverka på konsten.
Peruken har en lång historia. Den var i bruk
hos de gamle egyptierna, hos mederna och tidtals
äfven under den romerska kejsartiden. Då höll den
sig emellertid inom måttliga dimensioner och hade
intet annat anspråk än att härma och ersätta den
naturliga hårbeklädnaden. Perukens inverkan på
konsten var då fördenskull ingen. Under medeltiden
hölls det kala hufvudet i ära. Botgörare läto ofta
kalraka hufvudet. Munkarne följde delvis deras
föredöme, och i sjätte århundradet efter Kristus upptog
prästerskapet samma bruk. Man skilde mellan två
slags kalhet och benämde den ena efter aposteln
Paulus, den andra efter aposteln Petrus. Med den
Paulinska kalheten menades den, som sträcker sig
öfver pannan mot hjässan, och en tonsur, som
härmade detta slags kalhet, upptogs af det byzantinska
prästerskapet samt af briter och irländare. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
