- Project Runeberg -  Det sköna och dess lagar /
30

(1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var det till en efterträdare, som påminde om hans
drag, den pudrade turen eller hårfrisyren med stora
lockar öfver öronen och med hårpung och sedan med
hårpiska i nacken. Få äro de maktinnehafvare,
hvilkas bortgång förorsakat uppriktigare grämelse än
folioperukens gjorde det. Jag har i en tidning från
1760-talet läst en ljungande uppsats mot en
nyhets-lysten ungdom, som med förakt för fädernas seder
och den gamla goda tidens ädla smak börjat hylla
det i artikelförfattarens ögon onaturliga bruket att
begagna eget hår. Detta låter som ironi, men det
var uppriktigt menadt. I sin »Vorschule der
iEsthe-tik» berättar Fechner, att han själf hört gammalt
folk omtala hvilket intryck af tarflighet, okultur, ja
råhet ett hufvud utan lockfrisyr och hårpiska gjorde.
En människa utan en sådan tycktes betyda intet.
»Här i Leipzig», berättar Fechner, »var min svärfar,
rådsbyggmästaren Volkmann, den förste, som vid ett
högtidligt tillfälle, nämligen vid sin
doktorsdisputa-tion, vågade uppträda utan hårpiska; hans opponent
och gode vän, den sedermera berömde filologen
Gottfried Hermann, hjälpte honom i vågspelet, som
han ensam ej skulle fördristat sig till. Också var
det nära, att äfventyret kostat honom hans inträde
i stadsrådet, ty en stadens fader utan hårpiska tyckte
Leipzigs innevånare vara lika otänkbar som en
ror-gängare utan roder. Och likväl voro lockfrisyr och
hårpiska blott ett svagt genljud, en sista efterklang
af den en gång världsbehärskande allongeperuken.
Medels den och dess polara tillbehörighet, släpet,
frambraetes ett sådant intryck, att vi vore nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:00:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrdsodl/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free